6 november 2018

Trädens rättigheter



I min pågående utställning på Galleri Lindberg, försöker jag väcka besökarens empati för naturen. Genom att måla närbilder av träd vill jag lyfta fram individen, det enskilda trädet, så att vi som betraktare möter ett subjekt som vi kan få en känslomässig kontakt med. Min förhoppning är att när vår känsla för naturen är väckt så kan vi inte längre behandla naturen som vi gör idag, det vill säga att se den bara som en resurs som vi kan utnyttja för vår egen vinnings skull.

Vetenskapsradion sände tisdag den 29 maj ett program som handlade om "naturens rättigheter", en idé som spridit sig över världen det senaste året. I april beslöt högsta domstolen i Colombia att landets del av Amazonasskogen ska ges juridiska rättigheter, och i maj blev Whanganuifloden på Nya Zeeland den första floden i världen som fick egna rättigheter.

Det betyder att alla som nyttjar Whanganuiflodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, runt floden som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. Floden har alltså samma juridiska status som en person. I praktiken fungerar det på samma sätt som när ett företag har skyldigheter och rättigheter.

Även i P1 programmet Filosofiska rummet den 3 juni diskuterades den här frågan, om att ge naturen egna juridiska rättigheter som ett sätt att skapa en hållbar natursyn. Det vill säga att vi ska gå ifrån den grundsyn som vårt moderna samhälle bygger på, nämligen att människan härskar obehindrat  över djuren och naturen och alla jordens naturresurser bara är till för vårt förfogande. Detta förhållningssätt har tillsammans med en ohejdad kapitalism försatt oss i nuvarande situation, med klimatkris och utrotning av mängder av djurarter. Kan det var så, att vägen till att rädda vår livsmiljö handlar om att vi måste tänka om, att det vid sidan om mänskliga rättigheter också ska finnas djurens, växternas och naturens rättigheter?

Det är i varje fall klart att gränsen mellan människor, djur och växter är inte så skarp som vi tidigare trott. I Peter Wohllebens bok "Trädens hemliga liv"hämtar han sin information från ett nytt fält inom biologin som kallas växtneurobiologi, som inneburit en ny förståelse av växternas värld. Eftersom växterna saknar tydliga sinnesorgan som djuren, har vi trott att de är okänsliga, osinnliga varelser utan intelligens. Men forskningen har visat att växter är varelser som kan se, höra, smaka, lukta och känna, och de kan kommunicera med andra växter och djur. De har minne, sover, kan hjälpa varandra och manipulera andra arter för att nå egna fördelar.

"Att någon har rättigheter innebär att vi är skyldiga att visa dem respekt. Denna respekt kan uttryckas på olika sätt beroende på vilken sorts varelse det rör sig om och vilken förutsättning den har. Träd har trädrättigheter, fåglar har fågelrättigheter, floder har flodrättigheter, människor har mänskliga rättigheter" (Henrik Hallgren, "Om träd och rättigheter" artikel 2018)

Passa på!

Utställningen på Galleri Lindberg pågår fram till den 20 november.

1 kommentar:

Bert Bodin sa...

Rekommenderar, förutom din utställning, Peter Wohllebens bok Trädens hemliga liv. Jag läste den i vintras. Fascinerande. Den får en verkligen att tänka till, när man är ute i naturen.