28 maj 2018

Männens parti



När jag läser i tidningen att socialdemokraterna i DN/IPSOS mätning har 24 procent, Moderaterna 22 och Sverigedemokraterna 20 procent, så förstår jag att det händer något som vi inte riktigt förstår oss på. Vad beror SDs framgångar på? Senaste åren har det varit spaltkilometer texter i tidningarna som behandlat frågan, och de flesta har pekat ut invandringen som orsaken, eftersom motstånd mot invandring är SDs huvudfråga, ja kanske till och med deras enda fråga överhuvudtaget. De vill stoppa allt vårt mottagande av flyktingar och asylsökande och de vill till och med utvisa alla invandrare som kommit efter 1975, om de inte konverterat till den "svenska nationen".

Den vanligaste analysen av sverigedemokraternas framgångar i opinionen är att arbetarklassen, främst vita män på landsbygden, känner sin försörjning hotad av globalisering och urbanisering och att de lägger skulden på "främlingen", det vill säga den utifrån kommande flyktingen eller invandraren. Och därför lägger de sin röst på SD eftersom deras politik svarar mot deras känsla av utsatthet, så ser huvudförklaringen ut.

Om den analysen skulle stämma så har ju socialdemokraterna gjort helt rätt. För att locka tillbaka sina väljare som gått till SD så införde S samma hårda migrationspolitik som dom, samma rop på fler poliser, samma rop på hårdare straff och till och med ställde de kostnaderna för flyktingar mot välfärden. Jag tror aldrig att jag hört orden "ordning och reda" så ofta, i så många sammanhang som det senaste året. Ordning och reda är ett vanligt begrepp för auktoritära och disciplinära rörelser, vilket socialdemokraternas valstrateg säkert påminde partiledningen om på sitt första planeringsmöte, - säg "ordning och reda" minst fem gånger i varje intervju.

Men det fungerade ju inte! De främlingsfientliga LO-arbetarna på landsbygden strömmade inte tillbaka till moderpartiet som förväntat, utan de stannade kvar i SD, i sin nya hemvist. Istället började andra grupper, främst kvinnor och unga medlemmar att lämna partiet, då de inte längre kände igen sig i partiledningens nya retorik. Strategin med invandringsmotstånd i full styrka var alltså inte rätt väg för socialdemokraterna.

Mycket tyder istället på att man fokuserat på fel fråga. Det är kanske inte i huvudsak är globaliseringen och den medföljande främlingsfientligheten som ligger bakom det ökade stödet för SD.  Istället finns det ett annat hot som riktar sig enbart mot männen i samhället,  och som skapar en stor rädsla och osäkerhet. Jag tänker naturligtvis på feminismen. Alla dessa smarta och välutbildade kvinnor, som ständigt flyttar fram sina positioner,  som tar allt större plats i samhället, i arbetslivet och i debatten. Det handlar om kvinnornas kamp för lika rättigheter, där mäns överordning och osakliga privilegier ifrågasätts och utmanas. Och det får de manliga nätverken att skakas i sina grundvalar.

Tänk bara på #metoo, en av de största revolutionerna i modern tid, som påverkat hela världen, och som fått manliga imperier som Svenska Akademin att falla, som fått män som utsatt kvinnor för övergrepp och kränkningar under årtionden att hamna på den åtalades bänk. Det har gått chockvågor genom manligheten och det påminner mycket om franska revolutionen när huvudena rullade, den gången var det adeln som var måltavla,  idag är det manschauvinister, gentlemän och andra vivörer.

Många män har blivit skrämda över det som händer just nu runt omkring dem. Fler kvinnor går vidare till högre utbildningar, flickor har bättre skolresultat, och de höga posterna inom stat och kommun besätts allt oftare med kvinnor. Män är förlorare på allt fler arenor. Och de som har mest anledning att vara rädda, de lågutbildade männen, söker sig till sverigedemokraterna, det enda partiet som inte är uttalat feministiskt.

Och resultatet? Jo 26% av männen skulle välja SD om det vore val idag. SD är därigenom männens största parti.

SD är främst ett parti som vill se till att män kan behålla sina uråldriga privilegier.  De menar nämligen att skillnaden mellan man och kvinna är rent biologiska och det finns därför inget behov av jämställdhetsarbete. De ser Folkhemmet som sin målbild, en tid då det verkligen var ordning och reda; mannen hade sin uppgifter(förvärvsarbete) och kvinnan sina (oavlönat hemarbete) . Var man på rätt plats. Och kvinnans plats vid spisen.

När socialdemokraterna gjorde sin gir i migrationsfrågan, så vann de inga SD-are tillbaka.  Istället förlorade de medlemmar, och det var främst kvinnor och unga män som reagerade och lämnade partiet. Det tyder på att den verkliga konfliktlinjen idag rör kampen för jämställdhet. En enorm förändring av maktförhållandena pågår vilket innebär att män, främst äldre män, känner sin tillvaro hotad.

Män som ser kvinnorna gå förbi dem till de nya jobben, män som blir kvar på landsbygden när de utbildade kvinnorna flyttar till stan, män som inte längre oemotsagd kan sprida sexistisk dynga över omgivningen och som inte längre kommer undan med tafsande och sexuella trakasserier. Dessa kommer att fortsätta strömma till sverigedemokraterna, det enda svenska partiet som vill återföra oss till unkna samhällsideal som fanns före feminismen.

Jag tänker att vi borde betrakta SD som en förlorad grupp som till slut kommer att dö ut, precis som arter gör som inte kan anpassa sig till nya miljöförhållanden. Vi vänder dem ryggen, och fortsätter att arbeta framåt, för ett jämställt, inkluderande samhälle som är byggt på mångfald.

Vi är nämligen många fler som förstår att oordning och oreda är nödvändigt under en period, när man vill att  något ska förändras och utvecklas till det bättre.

******

6 kommentarer:

Elisabet. sa...

Jag har sagt det förut och säger det återigen: du är mästerlig på att formulera dig! Hur intressant som helst var detta att läsa och jag tror verkligen att du är inne på rätt spår.

Sven Teglund sa...

Elisabet: Tack Elisabet. Jag har grunnat på det här ett tag, och tror att det är ett viktigt perspektiv, som gärna glöms bort och döljs av invandringsfrågan.
Till hösten går jag i halvtidspension, jag hoppas få mer tid både till skrivandet och målandet. Visst är du också nära pensionsdagen?

Turtlan sa...

Jag blir nästan rörd när jag läser dina rader! Tack för kloka och bra tankar.
Jag brukar tänka på att var fjärde till var femte person röstar alltså på SD. Hur kan man? Det innebär ju att många av mina bekanta gör det! Skrämmande!

Jag har tänkt lite i de banor att det inte är ”hippt” eller ”inne” att tex rösta på sossarna. Inte de andra partierna heller så då tar man sd.
Men dina tankar om män och att ffa män på landsbygden väljer sd instämmer jag helt i.

Sen varför är man så rädd för de nya som kommer till vårt land? Har vi eller någon annan fått det sämre pga det? Svårt att tro det. Sverige rullar på bättre än på länge t o m. Visst, finns massor att förbättra tex inom sjukvård och skola men de problemen hade vi haft ändå.

Jaha, ända till 1975! Det skulle inte bli många kvar här då. Först o främst skulle de flesta pizzerior få stänga, även på orter där mån som röstar på sd och vill ha en pizza. Men också en massa läkare, busschaufförer, t-bane personal och kanske t o m drottningen... Har de tänkt på det?

Jag våndas över hur det kan bli efter valet. Japp!

Tack för ditt mycket bra inlägg! Jag är inte en av de 20-25% som du förstår!

Sven Teglund sa...

Turtlan: Tack för din kloka kommentar! Ja det är märkligt att det är så här, med det har blivit en slags splittring i landet, som jag också är rädd för. Det är ju något liknande som hänt med Brexit och Trump i USA, där flyktingar pekas ut som orsak till än det ena än det andra. Och där kunskap inte längre har så stort värde utan lögner kan spridas obehindrat. Verkligen otäckt! Och hur ska vi andra kunna stoppa den här utvecklingen?

Cecilia N sa...

Så. Hur får vi lågutbildade män på landsbygden att vilja vara med på det jämställda täget?

Sven Teglund sa...

Cecilia: Genom mer utbildning.
Vi måste återskapa en jämlik skola för barnen igen. Idag har skillnaden mellan elevernas resultat i olika skolor öka dramatiskt. Återförstatliga skolan, ta bort fria skolval och skapa en kommunal skola lika för alla.
Satsa på folkbildning, det vill säga vuxenutbildning, folkhögskolor och utveckla studieförbunden.
Och så hela frågan med stad och land. Vad som är möjligt där kan man fråga sig. Men en sak borde man göra: införa en medborgarlön som gör att alla får en grundtrygghet, så att alla kan slippa rädsla för arbetslöshet, sjukdom och digitaliseringen.
Om tryggheten skulle finnas där materiellt, kommer feminismen att få det betydligt lättare.