3 mars 2018

Att förena kropp och själ


Foto: Lars Teglund

Att vara nyttig

Siri och de andra hemmafruarna hade alltid kravet på sig att vara nyttiga. Att sitta tillsammans och bara ha trevligt, dricka kaffe och njuta av småkakor var inte tillräckligt. Händerna skulle inte vara sysslolösa och därför var alla former av handarbete en nödvändighet. Då kunde alla sitta med sin virkning och producera dukarna eller pannlapparna samtidigt som man fikade och samtalade. Ett perfekt sätt att förena nytta med nöje.

Men det var en sak som de inte behövde bekymra sig om, något som i princip alla är upptagna av idag, nämligen att träna kroppen. Dels så var kvinnliga kroppsidealet på femtiotalet kurvigt, det skulle synas att man var husmor. Dessutom hade hemmafruarna ett rörligt arbete, de fick verkligen göra rätt för sig. Inte bara med att städa, handla och laga mat utan även genom att aldrig sitta ner utan alltid passa upp andra.  Att springa upp och ner i trapporna i tvåvåningshus med källare, stärkte deras kondition och resultatet syns fortfarande i kvinnornas betydligt längre livslängd.

Både nyttig och vältränad

Att ha en vältränad kropp är ett ytterligare krav som lagts på kvinnorna idag, förutom att de ska sköta ett yrkesarbete och samtidigt ha huvudansvaret för barnen  och hushållsarbetet. Att träna kroppen, både det inre och det yttre, är en nödvändighet. Yogan mjukar upp, mindfullness lugnar ner,  detox rensar de inre organen, gymmet stärker musklerna och löpning förbättra konditionen. Naturligtvis tränar även männen men inte i så hög grad som kvinnorna, och männen leder därför också överviktsligan (57% av männen är överviktiga/feta, 44% av kvinnorna)

För kulturella personer har det aldrig tidigare varit viktigt att träna kroppen, utan det har mest handlat om att förkovra sitt intellekt genom böcker, artiklar, musik och studier. Jag kan inte se Torgny Lindgren framför mig med träningskor på sig, på väg till träningslokalen. Nej, jag tänker att han satt i en soffa större delen av sitt liv, skrev med en blyertspenna sina fantastiska böcker samtidigt som han rökte sin pipa. Men numera joggar även författare, och det hävdas nästan att för att en bok ska bli bra så måste även kroppen vara i god kondition.

Jag tänker att det faktiskt är den kulturella medelklassen som idag tränar kroppen mest av alla, och särskilt då kvinnorna. Men att lägga ner så mycket tid på kroppen kan inte kännas bra för en intellektuell människa, behovet av att med lustkänslor kasta sig över en bok, ett radioprogram på P1 eller en lång DN-artikel finns alltid där. Den ständiga konflikten mellan lust och plikt har uppstått i nya former, och jag tror att den ökade populariteten av podcasts är en konsekvens av det.


Broderi: Karin Melin

Podcasten förenar kropp och själ

I en podcast kan kulturprogrammen i radion laddas ner och lyssnas på i joggingspåret, i träningslokalen eller på långpromenaden. Det finns poddar snart sett inom alla olika samhällsområden; humoristiska, historiska, politiska etc. Det finns till och med en podd om Hemmafrun. Ett tecken i tiden: samtidigt som DNs Söndagsintervjun publicerades i papperstidningen i helgen kunde man också ladda ner hela intervjun som podd.

Explosionen av streamade podcasts som skett de senaste åren har samband med kravet att träna kroppen. Allt strömmas in i den tränande människans öra, rakt in i dennes intellekt. Det blir plötsligt möjligt att hinna med allt, med hjälp av mobilen och hörlurarna. Man kan klara både träningen av kroppen, som man enligt gällande tidsanda är tvungen till (påbudet) och samtidigt tillgodogöra sig kulturutbudet, det som gör oss till tänkande människor. För hemmafruarna på 50-talet var lösningen på konflikten mellan nytta och nöje den ständiga virkningen, idag fyller podcasten samma behov.

Inga kommentarer: