18 februari 2018

Lev inte i förnekelse




Jag sitter vid köksbordet, det är söndagsförmiddag och jag läser DN Söndag. I bakgrunden står radion på, det är Högmässan i P1. Jag hör församlingen sjunga Härlig är jorden, härlig är Guds himmel, på det där släpande och depressiva sättet som är så typiskt för svenska kyrkan.

I tidningen läser jag artiklar om klimatförändringarna i världen, hur de drabbar olika områden. Journalisten Anna-Lena Laurén har besökt Sibirien, som beskrivs som världens frysbox, men snart inte är det längre. I Arktis har uppvärmingen de senaste 50 åren varit dubbelt så snabb som resten av världen. Nenetserna, som är det folk som bor däruppe, ser förändringarna varje dag, vintrarna har blivit varmare. Tidigare hade de alltid långa perioder med mellan -30 och -40 grader den här tiden på året. Nu är det ofta mellan -10 och -20 grader. Och renarna dör av brist på näring, då mossan försvinner då marken täcks av is.

Karin Bojs skriver om köttätandet och flygets påverkan på klimatet. " Ett kilo nötkött i veckan i ett år eller en flygresa fram och tillbaks till Genéve - båda smälter ungefär tre kvadratmeter av isen i Arktis".  Och så hennes slutkommentar: "Du väljer själv vad du bränner av koldioxid på. Men gör det med öppna ögon, lev inte i förnekelse".

Jag sitter i samma situation som de flesta av oss. Det är inte lätt att ändra sina vanor trots att man vet att hur viktigt det är. Lev inte i förnekelse! Jag är medskyldig till att isen smälter, tänker jag, samtidigt som prästen läser syndabekännelsen i radion. Allt kommer att läggas mig till last på domens dag.

Samtidigt individualiseras frågan. Det är ditt fel, du som kliver på flyget för att resa på din efterlängtade semesterresa, inte de makthavare som bygger ut flygplatserna istället för att satsa på tågtrafiken.Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle där politiker, makthavare och företag jublar varje gång vi köper en vara eller flyger från våra flygplatser. Finns det något kommunalråd som inte gläder sig när det visar sig att resandet från just deras kommunala flygplats har ökat 10-20 procent även i år? Finns det någon ICA handlare som inte jublar när kön till köttdisken blir lång för att de säljer köttfärs för 49:90?

Det har blivit absurt när skulden läggs på den enskilde medan man på samhällsnivå fortsätter på samma sätt som tidigare.

På kvällen lyssnar jag på debatten i Studio Ett, om Svenskt flygs generaldirektör som påstått att forskarna från Chalmers kommer med "fakenews" och "hittepå". Det är verkligen anmärkningsvärt och påminner väldigt mycket om Trumps sätt att förkasta miljöforskningen.

Och där sitter vårt kommunalråd, tillika lobbyist för flyget och är upprörd över det han påstår bara är politiskt spel. Han vill behålla ett förlegat sätt att beräkna flygets utsläpp, där man inte tar hänsyn till utsläppen på hög höjd, eller tar med hela resan till slutmålet. Det är otroligt genomskinligt.

- Vi måste satsa på tillväxt, säger han. Människorna måste få resa, och turismen ska öka.

Han bränner inte koldioxiden med öppna ögon, han lever i förnekelse, tänker jag. Och plötsligt hör jag en sång i mitt huvud, en psalm från förmiddagens högmässa, men orden är annorlunda.

Härlig var jorden, härlig var Guds himmel.

*******

2 kommentarer:

Eva S sa...

Tack, Sven! Så otroligt fint du beskriver dessa dilemman.
P.S. gillar också slutpsalmen☺

Sven Teglund sa...

Tack Eva! Hoppas att vi slipper sjunga den nya varianten... härlig var jorden..