6 november 2016

Katter på Kreta



Vi var till Kreta en vecka nu i höst. Överallt, på gator och restauranger, fanns det små, smidiga och mycket välskötta streetcats. Katter som ingen äger, men som lever nära människorna. Absolut inga vildkatter eller något som liknar de skabbiga herrelösa hundarna som springer omkring i turisorterna, nej, katter fina i pälsen och med ett väldigt lugnt uppträdande.

När vi satt på nån restaurang, belägen ute på gatan i the old town, dök ofta en katt upp bredvid bordet, nästan omärkligt, utan att röra våra ben eller överraska oss. Man tittar ner och så sitter den där. Med stor ögon riktade direkt mot mig, en starkt vädjande blick. De var oemotståndliga, och jag kunde inte låta bli att ge dem mat från min tallrik, räkor eller delar av ett grillspett.

Katterna lever på turister precis som den övriga lokala befolkningen. De har lärt sig att enda chansen för dem att få springa omkring mellan borden på matställena, är att de absolut inte utmanar turisten på något sätt. Att en katt plötsligt skulle stryka sig mot någons ben eller tigga genom att jama på ett krävande sätt, det skulle lätt irritera en turist. Efter några sådana incidenter skulle katterna bli portförbjudna. Därför var att alla katter väl medvetna om att de smidigt måste föra sig mellan turisternas ben utan att störa någon. Den vädjande blicken var deras enda sätt att tigga  sig en bit mat.

Under vintertid, när turistsäsongen är över, har de svårt att klara sig. De blir då beroende av någon snäll person i lokalbefolkningen som matar dem och håller dem levande till nästa säsong.

För mig aktualiserar turism alltid över och underordning, privilegier och ekonomisk ojämlikhet. I katternas blick såg jag mig själv, som en typisk turist, någon som man måste anpassa sig till för att kunna överleva.

1 kommentar:

Bert Bodin sa...

Det där känner jag igen. De har liksom alltid funnits. Men när jag var på Rhodos i slutet av september, måste jag säga att de katter vi såg där hade blivit mer välmående, såg mer välskötta ut, än jag tidigare upplevt i Grekland. För nog har jag upplevt motsatsen längre tillbaka vid mina greklandsbesök. Kanske har turismen gjort att även grekerna själva har börjat inse att katterna är omtyckta av besökarna och därför månar lite mer om dem nu, än förr.