15 maj 2015

Försök att bearbeta vinterns upphörande



Det är maj i Norrbotten och skitkallt ute. Igår regnade det hela dagen och idag så blåser det småspik. Känns väldigt bra att vara inne i ateljén och fortsätta grotta ner sig i vintern, som den har utspelat sig på Porsön. Översnöade husvagnar, fulla av drömmar och förväntningar på en varm sommar och ett campingliv på andra parkeringar än den på assistentvägen. Några av vagnarna kommer säkert att stå kvar resten av sommaren, bättre att bara drömma än att förverkliga dem och bli besviken.

Min förkärlek för vintern förvånar även mig. Många andra verkar plågas av den, och längtar till värmen istället. Men våren är för mig en tid av separationsångest, jag har svårt att bearbeta och komma över snösmältningen.

Det betyder inte att jag har något emot sommaren och värmen, tvärtom, vi åker i helgen på semester till Italien och det verkar vara tillräckligt varmt där för att smälta all form av snökärlek som jag har kvarvarande i mitt hjärta.

Ofta när jag målar lyssnar jag på ljudböcker. Till den här målningen har jag lyssnat på Lena Anderssons "Utan personligt ansvar" som handlar om Ester Nilssons kärleksbekymmer, i sin relation med Olof Steen, skådespelare som redan är gift med Ebba. Ester är alltså den typiska andra kvinnan, älskarinnan som hoppas på att mannen ska skilja sig, för att bli hennes, en dag.

En sak är säker, det kommer aldrig att ske. I varje fall så långt som jag nu kommit i boken, så är det en relation helt på hans villkor; han öppnar sig, är närvarande och de ligger med varandra, sedan drar han sig tillbaka, blir kall och hör inte av sig under flera veckor, och så plötsligt dyker han upp igen. Och Ester följer villigt med i alla svängar; väntar, fantiserar, blir älskad, sen avvisad och kränkt.  Jag skulle kalla det för en form av psykisk misshandel.

Å andra sidan lever Ester i en helt egen bubbla, där hon inte är mottaglig för förnuftsargument som väninnorna  löpande förser henne med. En världsfrånvändhet som gränsar till vansinne. När jag lyssnar till boken ställer jag mig frågan, är förälskelse egentligen en psykisk sjukdom?

Hur boken påverkat målningen vet jag inte, men det kan ha något med kärlek att göra. Att förälskelsen är något för våren och sommaren; värme, spontanitet och känslosvall av lycka. Medan vintern är den tid som vi behöver för att tillfriskna, kyla ner oss, och anamma verklighetens kranka blekhet.

********

1 kommentar:

Eva Nygren sa...

Jag har aldrig målat till ljudbok. Däremot lyssnar jag numera alltid till musik. Den påverkar mig starkt. Kanske är det lättare att lyssna på ljudbok om man har en fast planering i sitt målande. Det har jag ofta inte