25 juli 2013

Om beroende

Alla som sett en alkoholist ta dagens första sup efter att flaskan inhandlats på systemet, har sett den exaltering och intensiva fokusering som inmundigandet av spriten ger upphov till. Det är som hela världen runt omkring för en stund försvinner och alla hans sinnen är inställda på den där klunken av destillerat potatisvatten. Det går inte att missta sig, den personen är beroende av alkohol och det vi ser är att drycken triggar igång lust- och belöningscentrum i hjärnan. Det är precis som om värsta sortens tivoli som sätter igång i huvudet, med slänggungor, karuseller och blinkande neonljus. En kortvarig lyckoupplevelse. Dagen efter kommer bakfyllan.

Det är inte bara sprit och knark som vi kan bli beroende av, utan också andra stimulantia som t.ex. socker och fett. Den gemensamma nämnaren är att det är ämnen som i högre koncentration är väldigt skadliga för kroppen och att vi alla har svårt att hålla dem på en rimlig nivå.

Jag äter ibland hamburgare till lunch på Max restaurang, mest för att det är billigt och enkelt. Man jag undviker pommes frites och söta drycker, och väljer istället nyttiga tillbehör och vatten.  Det är många som sagt till mig att då är det ju meningslöst att äta på Max om man inte får vräka i sig hela kittet; det vill säga hamburgare, pommes och cocacola, det är ju det som är hela nöjet.

Och faktiskt, när jag ser mig runt i restaurangen är det uppenbart att hamburgare ofta slukas med samma intensitet som alkoholistens första sup; man äter med båda händerna, lätt darriga av upphetsning, och man låter fettet och dressingen rinna nerför hakan utan hänsyn till civilisationens regler om städat bordsskick, och fett- och socker chocken slår rakt in i hjärnans lust- och belöningscentrum som direkt börjar snurra som värsta tivolit, med slänggungor, karuseller och blinkande neonljus. Ibland är det hela familjer, mamma, pappa och barn, som deltar i en gemensam orgie för att få en fläkt av den kortvariga lyckan. Någon timme därefter kommer bukfyllan och illamåendet.

Nu när det drar ihop sig till surströmmingspremiär, finns det många likheter med svåra beroendetillstånd. Precis som när det gäller alkohol så undviker barn helt naturligt surströmming, det är något de avskyr instinktivt. Men när barn börjar närma sig tonårstiden förstår de att om man nånsin ska räknas som vuxen i Norrland då måsta man tåla surströmming. Surströmmingsätande måste därför tränas in, genom en speciell inskolningsperiod. Första gången får den unge äta en liten, liten bit surströmming begravd under potatis och lök på tunnbrödet. Smaken känns inte men man blir plötsligt bekräftad av omgivningen, som en slags ingångsrit eller konfirmation inför nattvarden. Nu äter du surströmming, välkommen till vuxenvärlden! Vanligtvis blir det en hel strömming år 2 och sedan rullar det på i livet, beroendet av surströmming är etablerat.

Vid surströmmingskalasets inledning är det en mycket förväntansfull stämning. Man berättar gamla historier om tidigare kalas, hur surströmmingen smakat, vilka märken som man gillar och hur man bäst undviker bak/bukfyllan. Stämningen påminner om sista halvtimmen på parkbänken innan systemet öppnar på lördagsmorgonen. När så burkarna öppnas och lukten sprider sig, tystnar sällskapet.

Fisken rensas och benas, potatisen skalas och skivas. Tunnbrödet smöras och görs i ordning med potatis, strömming och lök.  Och så, när äntligen allt är klart, fattas smörgåsen med båda händerna, lite darriga av upphetsning, och förs försiktigt upp till munnen..... och så den första tuggan! Hela världen runt den ätande försvinner som ett töcken, ögonen sluts, och smaken går rakt in i lust- och belöningscentrum i hjärnan som plötsligt börjar snurra som värsta tivolit, med slänggungor, karuseller och blinkande neonljus. Och när tuggan är svald, tittar personen upp med en lycklig min och uttalar den för en beroende människas mest kända uttryck: Aaaaaahhhhhh!!!

12 kommentarer:

Elisabet. sa...

Jodå, jag håller med! Men jag vet en i familjen i det gula huset som INTE gör det ,-)
Iaf när det gäller surströmming.

Ingela sa...

Med den skillnaden att surströmming lär vara ganska nyttigt.

Bert Bodin sa...

Gillar din beskrivning av hamburgerfrossarna.

Och surströmmingsätarna. Själv tillhör jag endast de sistnämnda.

Sven sa...

Elisabet: Är han för eller emot....surströmming?

Ingela: Jag vet inte jag, vi har ju undantag från EU:s giftbestämmelser för att kunna äta den. Precis som snuset! :)

Bert: Jag förstod nästan det. Har aldrig sett dig på Max faktiskt....trots att du har så nära!

Ingela sa...

Ja det gäller väl råvaran numera det. Inte den processade fisken, det var det jag tänkte på.

Sven sa...

Ingela: Hehe...jag förstod det men retades lite. Strömming är ju i sig nyttig. Men det är väldigt tråkigt med lax och strömming här i bottenviken, att den är så giftig numera att den är i princip oätlig.

Ingela sa...

Ja, tråkigt är milt uttryckt.

Ulf sa...

En kär vän och fd kollega kommer från Östersund och han har i många år plågat mig med surströmming. Jag tillhör den (lite fåniga) typen som ska vara så där öppen för olika tilltag och jag inbillade mig länge att jag tyckte det var gott.

Numer står jag för att jag helst slipper denna doft och smakupplevelse. Däremot när han bjöd på bäver, blev jag positivt överraskad.

Sen tycker jag att hamburgare ska ätas med pommes. En påse minimorötter till, stillar inte mitt ohämmade begär efter snabb lycka på samma sätt.

Ulrika sa...

NÅGONTING kul måste man ju få ha!

Knapsu sa...

Det här med att lax och strömming i Bottenviken är så giftig att den inte bör ätas stämmer inte, de ligger långt under gränsvärdena.

http://hbwebben.se/laxen-klart-under-gransvardet-for-dioxin/

Sven sa...

Tack för det Knapsu. Det vore ju bra om det stämmer. Vet du var de siffrorna är publicerafe?

Knapsu sa...

Inte annat än i pappersvarianten av HB vad jag sett.
De laxar som 8 fiskare i Luleå och 5 fiskare i Haparanda själva skickat in för analys gav betydligt lägre värden än vad Livsmedelsverket uppgett.

Bl.a för dioxiner var värdet 1,4 - 1,7 pg/g (gränsvärde 4,0), dioxinlika PCB 1,9 pg/g (gränsvärde 8,0) och för något som heter PCB.6 kongener var värdet 19 ng/g (gränsvärde 75).