tisdag, juni 04, 2013

En bok ingen vill läsa

Tänkte att jag skulle skriva en bok:

Den ska handla om en pojke som föds i en familj, med mamma, pappa och storasyster. Familjen bor i en enkel men praktisk villa i ett vanligt medelklassområde. Föräldrarna är lyckligt gifta med varandra och de är nästan alltid positiva och glada, om det uppstår ett bråk så löser det genom att sätta sig ner och prata om det. Som föräldrar är de empatiska och förstående. De trivs med att tillbringa mycket tid tillsammans i familjen, med god vänner eller släkten som bor i närheten.

Pojken växer upp och följer normalkurvan på BVC, och sköterskan är nöjd även med talets och intelligensens utvecklingen. Under hans första fem år har han de vanliga barnsjukdomarna som brukligt är men det uppstår inga komplikationer efteråt och han har inte ens haft en penicillinkur när han börjar skolan.

Skolan förflyter bra och han får mycket stöd den första tiden av sin storasyster som går i samma skola. De följer varandra hem från skolan, och föräldrarna som båda jobbar deltid alternerar att vara hemma tidigt på eftermiddagen och ta hand om sina barn. Han är duktig i skolan, inte så att han tillhör de bästa, men hela tiden över genomsnittet. Han gör sina läxor utan att föräldrarna behöver be honom. Han har många kamrater både i skolan och på fritiden, han är omtyckt och har under hela grundskolan aldrig behövt vara rädd på skolgården. De leker tillsammans både tjejer och killar och alla får vara med.

Som ung vuxen utbildar han sig till lärare, köper en manchesterkavaj, och får sedan arbete på skolan i det samhälle han växt upp. Han gifter så småningom med Doris, som han känt sedan lågstadiet. De älskar varandra och har ett bra sexliv eftersom de röstar på Kristdemokraterna. De motionerar och källsorterar soporna.

Tyvärr, jag vet, ingen kommer att läsa den boken!

För vem är intresserad av ett lyckligt liv? Inget missbruk hos föräldrarna eller avancerad mobbing på skolgården. Inget socialt utanförskap, inga hemska sjukdomar eller olyckor som slår sönder tillvaron. Inga skulder som gör att de förlorar huset och måste flytta till en förort och bo i en trea på sjätte våningen. Ingen otrohet eller våld i nära relation. Inte ens storasyster blir våldtagen eller styckmördad av en galning som bor grannhuset men såg ut som en helt vanlig människa.

Vem vill läsa en bok om en lycklig människa, en bok som inte ens har ett litet trauma, ett plötsligt dödsfall eller det minsta tragik? Nej, det vill ingen. Men de flesta skulle nog gärna vilja vara själva huvudpersonen i den boken.

10 kommentarer :

livetleva sa...

Ledsen att göra dig besviken eller kanske gå emot dina förväntningar (inte första gången kanske ;)), men helt ärligt, ända tills du skrev:
"De älskar varandra och har ett bra sexliv eftersom de röstar på Kristdemokraterna."
så kändes de här människorna som något jag gärna skulle läsa om.

Just där övergick en ganska realistisk "plot" (förlåt, finns det ett svenskt ord för det?) till något som känns som en ganska aggressiv parodi.

För du är inte så dum att du tror att ett politiskt ställningstagande på riktigt för med sig något alls när det gäller sexlivet. Åtminstone inte såvitt jag har förstått dig.

Jag får mer känslan av att du vill uttrycka frustration över att du tror att ditt ganska harmoniska och otraumatiska liv är ointressant läsning för andra...? Jag kan vara helt fel ute, och du behöver inte svara på det.

Men jag vill säga att jag inte tror att jag är ensam i den svenskspråkiga tillvaron om att fortfarande söka efter människor med "eget tänkande", hur tusan det än ser ut, snarare än den "sociala-medier-anpassade" överdrivet sjävmedvetet anala självspäkningen.

Det är förstås helt och hållet ditt val på villken sida av den gränsen du väljer att försöka befinna dig. Och jag dömer ingen.

De andra som tänker själva och lutar mer åt mitt tänkehåll finns inte nödvändigtvis här på din blogg.

Men jag är ganska säker på att de finns.

Så låt bli att sänka ditt liv och dina erfarenheter, är MIN önskan. (Ifall jag nu tolkar dig någorlunda rätt här, som sagt... :)) Men du gör förstås exakt som du vill med dina egna tankar och de ord du sätter på pränt.

Det var MINA reflektioner, och jag vet att de inte alltid är önskvärda och det är helt okej för mig, så du gör precis vad du vill av den här kommentaren... :)

Sven sa...

livetleva: Jag förstår inte mycket av din kommentar. Texten handlade naturligtvis inte alls om mig och mitt liv, den var helt påhittad. Det enda som var sant är att Kristdemokraterna har det bästa sexlivet. Det har ju framgått av Aftonbladets stora undersökning av svenskarnas sexvanor, och har ju slagits upp stort i tidningarna den senaste tiden. Så dum är jag inte att jag skulle påstå något sådant utan att ha belägg.

Ulf sa...

Jag håller med dig. Ingen skulle vilja läsa en sån bok.Vi söker väl det lite twistade för att sätta in vårt eget liv i ett sammanhang och få perspektiv via litteraturen.

Sedan är det väl också så att det perfekta lagomlivet mycket sällan existerar i verkligheten. Nog tror jag att Doris dras med en hemlighet. Kantor Jönson som leder kyrkokören vet vi väl alla hur han är med kvinnor. Resan till Mullsjö i våras med körläger jaja jag säger inget mer, men Doris rodnar nog lätt om hon läser det här.

Leva sa...

Jaha, jag tolkade dig helt fel alltså... :) Så förpassa min kommentar till glömskans gömmor, är du snäll... :)

Sven sa...

Leva: Ja, men det är väl ändå det som är bra med en text. Det går att tolka åt många olika håll och skapar anledning till samtal och diskussioner......saker och ting utvecklas!

Sven sa...

Ulf: Precis, om man skrapar lite på ytan finns det alltid något där.....spännande, hemligt, farligt. Men det är lite roligt att vi alla vill ha ett gott och lyckligt liv, men ingen uppnår det och vi vill inte heller läsa om det.

Bert Bodin sa...

Nä Sven! Vem vill läsa om sig själv?!!

;-)

cathrine Lundgren sa...

Ett liv utan en konflikt är ett icke liv och är inte ens en utopi, och ej eftersträvansvärt, en tom kuliss utan intresse.
cathrine

cathrine Lundgren sa...

Forts
Om en bok är upplagd på ett sådant sätt, är det ju i och för sig en konflikt i sig,om den är en parodi, eller att man letar efter vad den glättade ytan kan dölja?
På så sätt kan intresset växa, läste en sådan bok för några år sen, det slutade inte bra om man säger så....
cathrine

Sven sa...

Cathrine: Nej, det förstås, om det inte slutar bra....då kan det ju vara lite intressant :)