tisdag, april 23, 2013

Husum

Jag växte upp i Husum, vid kusten i norra Ångermanland. På höstarna, särskilt i november, var det mörkt, fuktigt och regnigt, på grund av närheten till havet. Snön kom sällan före jul.

Dessutom, vid sydlig vind och lågtryck, slog Husumfabrikens rök ner över hela samhället och bäddade in allt i en tät sulfatdimma. Ibland i flera veckor låg röken över oss och det gick inte att skilja den mot molnen eller verklig dimma.

Många förknippar mörker och dimma med depression och tunga tankar. Och visst kunde det vara så ibland. Men för mig blev färgspelet runt fabriken, den mäktiga blandningen mellan mörker och kraftigt artificiellt ljus, min första konstupplevelse. Jag stod ofta nere på udden och tittade på fabriken och tyckte att den var vacker.

När jag sedermera kom att ägna mig åt akvarellmåleri, blev det naturligt att välja mörka vintermotiv i Luleå, gärna med skenet från gatlyktor som bakgrund.

I november 2012 åkte jag genom Husum en sådan där perfekt kväll, när mörker och regn blandades med röken, och ljusfenomenen runt fabriken skapade den stämning som jag burit med mig från barndomen.

Naturligtvis filmade jag resan, här får ni ett smakprov.

5 kommentarer :

/E sa...

Snygg roadmovie. Det är nåt visst med industrsamhällen. Mäktigt. /E

Monet sa...

Suggestivt! Och väldigt mycket svensk november.

Ulf sa...

Håller med. Väldigt suggestivt och grovvackert. (kom inte på ett bättre ord.) Ljudsättningen bidrog i högsta grad.If I had a voice, I would sing. Är det samhället som säger så? Då blir det i så fall en symbol för många små orter runt om i vårt land som alla säger
If I had a voice
I would sing.

Tyckte mycket om detta inlägg.
Ulf

Elisabet. sa...

Och jag tyckte mycket om Ulfs kommentar. Den var klockren och sa precis vad jag tänkte.

Sven sa...

E/: Där har vi nåt gemensamt, fascinationen över industrilandskapen.
Monet: Ja, så är november i större delen av Sverige, men här upp i Luleå kan det bli kallt och komma snö, och plötsligt är det betydligt ljusare. Ljusare än vad många tror.
Ulf och Elisabet: En fin tanke, If I had o voice.....det är många små samhällen som skulle behöva det. Ikväll ska jag höra på en sådan röst, Po Tidholm som skrivit så bra om Norrland, om glesbygden. Tack!