21 februari 2013

Om det osynliga hotet

I Sverige lever vi i en rätt skyddad del av världen. Vi blir inte utsatta för tsunamis, fruktansvärda orkaner eller jordbävningar. Att allt ska vara normalt, där ingenting särskilt händer och allt flyter på som vanligt, det förutsätter vi helt enkelt. Det ska bara fungera.

Men det är ändå inte riktigt perfekt i detta nordiska paradis. Det finns fortfarande störningsmoment som vi inte rått på. Till exempel förkylningar och influensor. De drabbar oss fortfarande lite ostrukturerat och vi har ännu inte fått bort alla smittor och smittorisker. Det är absolut inte bra!

De flesta tar varje förkylning som en personlig kränkning. "Hur kan jag, en oskyldig svensk människa, drabbas av baciller eller virus bara så där mitt i allt?" Var ligger felet egentligen?

Tidningarna tar upp dessa viktiga frågor regelbundet och det görs kartläggningar av smittoriskerna som finns i vardagen. De går omkring i städerna, de allmänna toaletterna, affärerna, tunnelbanorna med plasthandskar och vita tops och tar prover på alla handtag och ytor. Vet du om att under en nagel ryms lika många bakterier som antalet invånare i Sverige? Att kaffeautomaten sprider virus i hela arbetsorganisationen? Vet du hur smutsig din mobiltelefon är egentligen?

Det verkar nästan som hela svenska folket fått nog av att det överhuvudtaget finns baciller och bakterier. Det heter inte längre bara vanlig magsjuka, utan man sätter ihop de tre värsta ord man kan tänka sig: vinter-kräk-sjuka. Vinter-kräk-sjukans utbredning över landet följs på bästa nyhetsplats och kartor över smittans utbredning är lika vanliga som väderkartorna.

Ett tag på jobbet trodde jag att vi hade flera alkoholister i korridoren. Ofta när jag gick förbi toaletterna så luktade det inte bajs, som det borde göra, utan det luktade alkohol. Jag var helt säker på att någon gick dit och tog sig en sup då och då, och jag hade mina misstankar. Men en dag kom den som jag misstänkte mest ut från toaletten samtidigt som jag gick förbi, och hen hade naturligtvis händerna fulla med sprit.

Hur ren kan en svensk bli? Ja, risken är att han blir så bakteriefri att så fort han glömmer handspriten hemma kommer han att dö av en vilsen stafylokock som överlevt utrotningsförsöken. Något immunförsvar har han inte längre.

Nä, nu måste jag gå och ta mig en dusch.

******
UPPDATERING lördag den 23/2


4 kommentarer:

Stugan sa...

Ja tänk och på den gamla bondiga tiden sa vädergubbarna att det kommer att snöa i norr. Nu säger dom klass1-varning två flingor hotar att drabba Luleå-trakten. Och fan m de inte hade rätt - ditt brotak rök all världens väg, en klass 3-vrning som missades, skandal.

Bert Bodin sa...

Bra reflektioner, Sven.

Jag har också funderat över bl.a. det där med vinterkräksjukan.

Vem introducerade den i Sverige. För tio år sedan existerade den inte. Kanske inte ens för fem år sedan.

Men nu sköljer den över oss som om Suorvadammen brister varje år. Och jag har tydligen flytväst, för jag har aldrig dragits ner i kräkströmmarna.

Ulf sa...

Jag funderar på om det inte också hänger samman med att det förväntas att vi alltid ska jobba.Vi har inte råd att vara sjuka. Fast allra mest är det förstås ett bra sätt att sälja tidningar.

Sven sa...

Stugan: Haha....ja det är precis samma med vädret. Det är aldrig vanliga snöstormar längre, det är kanoner..... Jag borde ha gjort en riskanalys när det gäller brotaket :)

Bert: Jag har aldrig haft det där, det måste vara väldigt överdrivet. Men du påminner mig om Sourvadammen....vilket rejält hot!

Ulf: Precis, det är säkert kopplat till det. Att ingen har råd att vara hemma längre.....folk hostar och nyser ju på jobbet numera istället för att vara hemma.