27 juli 2012

Rapport från sommaren



Varje kväll kommer småspoven och sätter sig på stenen nedanför stugan. Den utstöter ett speciellt genomskärande varningsskrik, troligtvis för att signalera till sina ungar att på detta ställe finns en katt. Skriket får i varje fall Sickan att huka sig och smyga in under stugan.

I början trodde vi att det var en storspov men vita och svarta streck över ögonen avslöjade att det var den mer sällsynta småspoven, som vanligtvis häckar på de lappländska myrarna. Näbben är också kortare än storspovens vilket fick avgöra artbestämningen.

Kvällarna i stugan har denna sommar i huvudsak bestått av två saker varav småspoven på stenen varit det ena. Det andra har varit sommarnattens färgrika molnformationer. Eftersom vädret inte varit det bästa har regnmoln drivit in och lagt sig i söder och låtit solnedgången i väster reflektera de mest fantastiska färger. Jag har aldrig under mina år här i Ryssbält upplevt något liknande. Scenerierna har underlättas av att vi i år har röjt bort alla träd och allt sly mot havet, så att vi har haft full överblick.



Nu kanske ni tänker att är det verkligen bara två saker som hänt under sommaren för den där Sven. Har han ingen familj? Har han inte träffat någon annan på kvällarna förutom spoven?

Jodå, ni kan vara lugn, det har hänt en del annat också. Inom den mänskliga sfären alltså. Men det är betydligt svårare att skriva om, det kräver en helt annan bearbetning. Att just nu när jag är mitt uppe i det så är det känslor all over the plejs, och inte så lätt att formulera. Det har varit barn och barnbarn som byggt kojor, ätit glass och familjer och släkt som mötts vid långa middagar med halstrad lax,rostade rotsaker, jordgubbar och grädde. Och kartongvin till vardags som gör att sommaren känns lite extra festlig. Och alla dessa samtal från det ytliga till det post-freudianska djuplodandet. Allt det där har naturligtvis funnits och pågår ännu en tid.

Men bredvid mig finns alltid naturen. Spoven. Molnen. Havet. Naturen är något att promenera i och göra utflykter till. Den ger vila och trygghet.



5 kommentarer:

Bert Bodin sa...

Din och min sommar är ganska likartade, märker jag.

Men min "strandfågel" är lite mindre än din. Drillsnäppan.

Fantastisk molnbild!

Elisabet. sa...

Häromdagen såg jag en himmelsbild hos Guy i Arvidsjaur, han som har bloggen Wangkhanai eller nåt sånt.

Jag tänkte att ... ja, men nu måste han väl ändå ha manipulerat bilden lite ,-)
Men så ser jag din bild och tänker att .., nähä, det behöver han inte alls ha gjort.
Såna himlar finns alltså.

Sven sa...

Bert: Ifjol så hade vi drillsnäppan men den häckar inte här i år. Visst är det konstigt. Jag saknar hennes drill!
Elisabet: Jo dom finns, men för mig är det första året som jag sett dem. Kanske pga av det osäkra vädret.
Jag har blivit sugen att se Halland, efter dina rapporter och bilder
från promenaderna vid havet. Kanske nästa år!

Guy sa...

Det verkar som om Elisabet har större förtroende för äktheten av dina fotografier.
Hon gör säkert en korrekt bedömning.
:-)

Sven sa...

Guy: Hehe....vi få väl vara varandras alibi!