tisdag, februari 14, 2012

Tänk om jag skulle vinna på lotteri

Jag är med i Postkodlotteriet, köper en lott per månad. Men det är inte för att jag vill vinna pengar. Jag är bara med för att undvika den fruktansvärda situationen att alla på vår gata skulle vinna mycket pengar utom vi. Det skulle kännas mycket penibelt och jag är säker på att många i vår omgivning skulle känna en viss skadeglädje. Och den glädjen unnar jag dem inte.

Till skillnad mot de flesta människor jag känner, vill jag inte vinna pengar. Särskilt inte mycket pengar, det skulle vara vedervärdigt. Säg tio miljoner. Ofta sitter mina arbetskamrater på jobbet och drömmer om sådana summor och vad de skulle göra med dem: Sluta jobbet. Flytta utomlands. Resa till Asien. Köpa saker, båtar och bilar. Leva det goda livet.

För mig skulle allt det där vara en fruktansvärd utveckling. Tänk bara att inte behöva gå till jobbet! Att tvingas vara hemma hela dagarna och försöka få tiden att gå, kanske åka till en affär och köpa något som man inte behöver. Eller tänk att tvingas bo i utlandet, långt ifrån Porsön, och måsta gå omkring i shorts mitt i vintern, sysslolös, och drömma om att i varje fall få skotta lite snö.

Eller att inte längre kunna längta tills man har råd att köpa något man verkligen vill ha. Att förlora tillfredsställelsen över att lägga undan pengar varje månad, spara och försaka. Att plötsligt ha råd att gå ut och äta lunch varje dag och inte längre glädjas över att ha med matlådor med rester från söndagens storkok. Att inte längre behöva prioritera och avstå, och förlora glädjen över att köpa lax på extrapris 45,90 kilot eller att inte längre känna sig rik när man fått rabatt på de stickade vantarna som man köpte på julmarknaden utanför Norrbottens museum.

Större delen av mitt liv skulle förödas och förlusten skulle bli oöverstiglig. Jag skulle förlora min ständiga strävan och min stora längtan. Jag skulle förlora mina vänner för att mina pengar ständigt skulle komma i vägen. Jag skulle omges av avundsjuka och skadeglädje. Till och med min familj kanske skulle börja ställa materiella krav som måste tillfredsställas.

Och det värsta av allt, mina dagliga rutiner skulle rubbas i grunden. Jag skulle inte behöva gå och lägga mig klockan 22.00 för att var pigg och utvilad till nästa dags arbete. Istället kunde jag sitta uppe hur länge som helst och se tv på min 60 tums platt-tv och alla 47 filmkanalerna. Jag kunde dricka dyrt vin flera dagar i veckan och vatten skulle inte längre vara min huvuddryck.

Jag skulle inte behöva kliva upp på morgonen för att exakt kl. 07.30 gå till bussen, och stå med de andra frusna själarna, huttrande och längta till fredagen och veckans höjdpunkter, först På Spåret och sedan Skavlan.

17 kommentarer :

Anonym sa...

En total fullträff!!!!!
Fantastiskt!!!!!

Ingela sa...

Mitt liv liknar i mycket ditt, och det är ett bra liv. Jag saknar inte direkt de pengar jag aldrig haft och aldrig kommer att få. Men nog skulle jag gärna vinna lite lagom med slantar. Betala bort skulder, ha råd att resa nån gång och kanske jobba lite mindre.

Fast det blir svårt eftersom jag just aldrig spelar.

Sven sa...

Anonym: Hehe...tackar!

Sven sa...

Ingela: En trisslott kanske?

Elisabet. sa...

I love You!!

Har nu gapskrattat så högt och ofta att pv ideligen frågar ..."vad är det?"

Detta tänker jag länka till.

Och jag skulle inte ha några problem alls av att vinna 10 miljoner. Jag säger upp mig bums, jobbar när jag har lust .., och kan blogga från morgon till nästa morgon ,-))))

Vill du ha mitt kontonummer, ja, utifall att ...? Så du inte behöver uthärda detta hemska,-)

Sven sa...

Elisabet: Haha.....om jag mot förmodan vinner......så hör jag av mig så du får hjälpa mig bära bördan!

Monica i Lysekil sa...

Verkligen tankeväckande och bra!
Du har många intressanta inlägg här.
De passar ofta med mina egna tankar om tillvaron.
Det är tack vare Elisabet att jag har upptäckt dig!
Jag har följt Elisabet genom många år utan att våga kommentera, men nu har jag altså börjat att höra av mig - också till dig.
Tror att jag har skrivit här en eller två gånger tidigare.
Hinner inte kommentera flera ställen så ofta - det har blivit mest hos Elisabet.
Men tack skall du ha för alla högst intressanta och tänkvärda innslag. Många hälsningar från Monica.

EG sa...

Jag är inte med i Postkodlotteriet! Låt dom vinna bara! Jag betalar hellre 200 kr/mån så att mitt fadderbarn får ett bra liv.

Bert sa...

Vi borde bilda klubb, Sven.
Anonyma Postkodlottor (APL), eller nåt.

Fast jag kan väl tycka att just postkodlotteriet är lite, lite politiskt korrekt med tanke på att åtminstone en del av pengarna går till verksamheter som jag gillar.

Tomas Jonsson sa...

Hahaha... så sant.

Anonym sa...

Mmmm, så SANT!!!!
Fast Skavlan är väl förutsägbart numer...förstås helt i din smak.

Knapsu sa...

Suveränt skrivet!!

Sven sa...

Alla: Tack för alla fina kommentarer! Det är tydligen många med mig som går runt och hoppas att livet fortsätter som vanligt :)

Anonym sa...

Bortsett från pengarna är det ju min pensionärstillvaro du beskriver!
Och jag som trodde att jag hade det bra!
Snorre

Ulrika sa...

Gode värld! Jag är INTE med i postkodlotteriet eller vad det heter. Betyder det att jag kan vara den enda på vår gata som INTE blir rik? Nu blev jag stressad.

Sven sa...

Snorre: Så fel man kan tro :)

Ulrika: Precis, om vi vinner blir du den enda fattiga kvar! Beställ lott så fort som möjligt!

Anonym sa...

Dagens visdomsord: Utan spark och brodd står man sig slätt.
Just det: SLÄTT!
Snorre