onsdag, januari 25, 2012

Skyll på den enskilde

Vi äter för mycket mat och blir alldeles för feta. Men samtidigt får vi kritik när vi slänger överbliven mat. Hur ska ni ha det egentligen?

Allt ansvar ligger numera på oss individer, och hur vi än gör, så gör vi fel.

Borde det inte vara mycket enklare om det vore fel att sälja för mycket mat? Att ICA hade en våg vid ingången där man blir vägd, och sedan har man bara rätt att köpa ett visst antal kilo mat per vecka, då vore frågan löst. Nej, istället så använder man reklam så att vi ska köpa så mycket mat som möjligt, mat som vi inte behöver och som vi inte hinner äta upp. Sedan, får vi hård kritik när vi fyller soporna med rester som vi inte orkat äta upp.

Jag läste i en undersökning att hushållen slänger cirka 56 kilo fullt ätliga livsmedel per person och år. Och jag frågar mig, var väger dom den mat jag slänger i soporna. Är det på soptippen eller finns det en våg i själva sopbilen?

Så är det med det personliga friheten som staten är så förtjust i nuförtiden. Vid källan låter man det flöda fritt, sedan när det gått snett för oss alla görs det till ett personligt, gärna moraliskt problem.

Fyll affärerna med flaskor med vatten - kritisera oss när vi köper flaskvatten.
Fyll alla livsmedel med så mycket socker som möjligt - kritisera oss för att vi äter för mycket söta saker och får diabetes.
Tillåt alkohol på alla möjliga och omöjliga ställen - kritisera oss för att att vi dricker alkohol i tid och otid.
Producera bilar med stora motorer som kan köra 300 kilometer i timmen - bötfäll oss när vi kör för fort.
Bygg stora affärsområden utanför städerna - kritisera oss när vi inte handlar i småaffärer i centrala stan.
Bygg stora affärsområden utanför städerna - kritisera oss för att vi åker för mycket bil.
Låt bankerna låna ut pengar till bostäder utan säkerhet - kritisera oss för att vi lånar för mycket.
Kräv ständig ekonomisk tillväxt - skyll klimatkrisen på de som inte sköter sopsorteringen.

UPPDATERING 26/1

14 kommentarer :

Ingela sa...

Visst är det så. Det är strukturerna som skapas av beslutsfattarna och marknaden som styr hur vi beter oss. Men ändå är det den enskilde (eller enskilda - jag) som får dåligt samvete. Eller rentav ångest.

Anonym sa...

Reinfeldt har också varit inne på att vi konsumerar för mycket. Men var skulle vi använda skattesänkningarna till...Fylla madrassen?

baratradgard sa...

som vanligt har du SÅ RÄTT SÅ RÄTT - hur sjutton ska vi kunna ta ansvar för allt vi gör, när vår omgivning motarbetar varenda försök!

Själv har jag ju slutat handla livsmedel med socker och tillsatser och ratar ca 95 % av varorna i mataffären. Men det är ju andra stackare som handlar dem istället.

I övrigt tar jag inget ansvar alls - utan kör runt som en tätting med största motorn på bilen, handlar på köpcentrum och kastar överbliven mat i soporna...för så gör ju alla andra.. och så har jag ju dåligt samvete när jag orkar tänka efter...

Om jag ändå skulle ta tag i det där med matrester i soporna. På allvar.

Anonym sa...

Mycket bra!

Bert sa...

Visst är det så. Tillväxt räknas inte bara kring magen.

En gång i tiden räknades pappersförbrukningen i ett land som ett tecken på levnadsstandard. (Slösa mycket papper = hög standard.)

Vad gäller mat som slängs, så beror det nog på att vi använder alldeles för mycket färdiglagat skräp.

Det många behöver lära sig är att laga mat från grunden, äta lagom, och ta vara på resterna. Rester från hemlagad mat ser oftast mer aptitliga ut än konstmedlen som färdiglagat består av.

Så kallade marknadskrafter har inget samhällsansvar. Å andra sidan är det vi som är samhället, så det är väl därför som ansvaret läggs på oss.

Därför är det också vi som kan ändra på sakernas tillstånd.

bert sa...

Glömde slutklämmen i min kommentar:

Vill vi?

Maja sa...

Så himla rätt och klokt! Skyll på korkskallarna så klarar sig de verkliga skurkarna. Hörde någon säga att det värsta som hänt vår folkhälsa är att det skapades en livsmedels- och en läkemedelsindustri. De skapar ohälsotillstånd och har sen kuren mot dem...

Min teori om den slängda maten ser dock ut så här: den mat butiker tar in jämförs med den mängd de säljer och det är DERAS svinn som räknas som "den slängda maten". Istället för att sälja varor som är på väg att gå ur datum, eller redan gjort det, till lägre priser (ofta helt perfekta varor) så väljer man att kasta bort det och dra av svinnet från vinsten. Butikerna räknar helt kallt med att om de börjar rea maten så väntar de kloka med att handla tills utgångsdatum närmar sig.

Så istället för att värna miljön, lugna en hysterisk och vansinnig djurhållning och matproduktion, väljer man att slänga god och bra mat för att inte tulla på vinstmarginalerna. Svinnet kan de uppge som förlust vilket i verkligheten innebär att det ökar deras vinst!

Vad tror du om min teori? Hemsnickrad av en mycket-tyckare-och-lite-vetare.

Sven sa...

Tack ALLA för kloka kommentarer. Jag är verkligen less på att det är "vi" som ska ändra allt genom dagligt motstånd medan "marknadskrafterna" får fortsätta att göra som de vill. Vi har politiker, vi har tillsynsmyndigheter, men de verkar helt handlingsförlamade. Varför ska jag, varje gång jag går på affären ta ställning till om jag ska köpa flaskvatten eller inte? Sluta sälj, det är inte bra för miljön!

Maja, jag tror att du är inne på något där, även om jag inte heller vet. De tjänar säkert mycket mer på att slänga mat än att minska priset.

Idag såg jag en löpsedel på NSD; det handlade om oro för att utbyggnaden på Storheden, hotar affärerna i centrum. Precis det jag skrev om igår, så jag uppdaterar med den bilden!

bert sa...

"Jag är verkligen less på att det är "vi" som ska ändra allt genom dagligt motstånd medan "marknadskrafterna" får fortsätta att göra som de vill. Vi har politiker, vi har tillsynsmyndigheter, men de verkar helt handlingsförlamade."

Men Sven.... Givetvis är det VI som ska se till att politikerna och tillsynsmyndigheterna gör som VI säger. Du får inte lämna över ansvaret till dem sådär utan vidare.

Men, som sagt: Vill vi? Eller är vi lurade till lugn och marknadslydande med hjälp av principen "bröd och skådespel åt folket" eller "jobbskatteavdrag och shoppingpengar åt folket".

Knapsu sa...

Bra skrivet! I sammanhanget kommer man ju att tänka på politikerna som hävdar att "det är marknaden som styr" och i nästa stund står och skryter om att de tar ansvar. Vilket de ju inte gör, utan skjuter över allt ansvar till den enskilde medborgaren.
"Skyll dig själv om du valt fel vårdbolag, äldreboende, elbolag osv osv." För att inte tala om miljöarbetet, de talar om det överhängande klimathotet men det enda de kommer överens om är tidpunkten för nästa möte.
Samtidigt som de överlåter åt oss att agera miljösmart för att rädda klimatet så gör de ingenting annat än snackar.

Maja sa...

"Marknaden". De får det att låta som om man släppt ut anden ur flaskan och sen tappat kontroll över honom! Man kapitulerar för marknadskrafterna - de giriga och förslagna.

"Kapitalet är en god dräng men en usel herre" som någon klok sa.

Sven sa...

Bert: Det jag är less på är att om det säljs en vara som är både miljöfarlig, eller onyttig för får hälsa, så är det "konsumentmakten" som ska rätta till det , det vill säga du och jag som ska ha ansvaret för att välja bort det. Och det kanske gör du och jag, medan många grupper inte klarar av att göra dessa kloka val. Varför då inte ta bort produkterna direkt från den heliga marknaden? Istället för att skjuta över problemen på var och en? Marknaden måste regleras och styras, inte släppas fri,

Knapsu: Ja, och ta våra pensioner. Om jag inte har några pengar kvar på mina fonder när jag ska gå i pension, då är det bara mitt eget fel. En väldigt smart överlagt rån!

Maja: Precis. Men vi borde inte kapitulera utan reglera!

Bert sa...

Sven: Men vi menar nog egentligen samma sak. Vi måste välja de företrädare som vill, förklarar och förmår sig vara villiga att "ta marknaden i kragen" när det spårar ur.

Sven sa...

Bert: ja, det gör vi, vi menar samma sak!