22 september 2011

Besiktningstips

Igår kom jag på att jag ska besikta bilen på fredag. Två dagar innan alltså. Så jag for till Mekonomen och köpte lampor, det var två som var trasiga. Jag bytte dem men när jag skulle åka hem igen kom jag på att jag inte hade någon handbroms, den har inte fungerat det senaste halvåret. Och nu var det för sent att lämna in till reparation.

En handbroms har en slags mekanism som spänner den, ju mer man använder den. Så jag tänkte, jag prövar och så körde jag hundra meter och tvärdrog in handbromsen med fullt utslag, och det hände ingenting. Men efter tre, fyra gångers upprepning kunde jag märka en viss inbromsning. Så jag fortsatte hela vägen hem till Porsön, körde hundra meter och drog i handbromsen, lossade den och körde vidare ytterligare hundra meter för att igen dra i handbromsen, om och om igen. Det var tur att det inte var rusningstrafik.

När jag kom fram till Porsösundet, och våran nuvarande grusväg, fungerade bromsen perfekt! Tvärnit direkt.

Jag gillar sådana fel som man kan laga själv.

På väg till besiktningen brukar jag hålla ner fotbromsen litegrann samtidigt som jag kör. På så sätt slipar jag till alla bromsar så att de tar jämt överallt, och rost på skivorna försvinner. Och sedan kör jag bilen länge på tomgång så att koldioxidvärderna ska blir bättre när motorn är riktigt varm.

Tyvärr har jag en varning som lyser rött på instrumentbrädan. Den betyder att det är fel på airbagen. Och det får man inte ha, så det finns risk att jag får en anmärkning. Men jag har i kväll kommit på att ta en svart tejp och tejpa på glaset, så att varningslampan inte syns. Hoppas att det kommer att fungera, att de inte lägger märke till tejpbiten.

Om man har många fel på bilen är det bättre att bara köra den till besiktningen, det kostar 300 kronor. Då får man vet vad man måste laga. För om man istället lämnar in bilen till en verkstad kostar det 1000 kronor bara för en enkel felsökning.

Sedan om man bara vill ha anmärkningar i form av ettor, inte de hemska tvåorna så får man vara lite knepig. Här i norrbotten är det bra att lägga in ett fiskespö i bilen, då blir besiktningsmannen oftast intresserad och vi kan prata fiskehistorier tillsammans, skratta och drömma oss bort från den hemska vardagen ut till en porlande bäck. Efter ett sådant samtal blir det bara ettor.

Men det behöver inte vara fiskespön, det kan också vara ett klickgolv i ekparkett, en stor burk Falurött, en skruvdragare eller tio paket vita kakelplattor. Särskilt nu på hösten när alla har renoverat hela sommaren kan det hjälpa upp bedömningen av bilen mot ett positivt håll.

Om du har en riktigt dålig bil, med stora rostskador som inte går att dölja med sprayfärg, hjälper det varken med fiskespön eller ekparkett. Då är det bara att ta till det sista, och bästa knepet: frun får åka. Gärna klädd lite utmanande men samtidigt med en slags hjälplös touch: jag-vill-bli-omhändertagen - looken. Det finns ingen kvinna som inte vet vad jag menar.

8 kommentarer:

baratradgard sa...

Nej men Sven - är detta sant?

Elisabet. sa...

Du ät oslagbar! Ååå, vad min mamma skulle ha skrattat gott om hon hade läst detta!!!

Sven sa...

baraträdgård: Javisst är det sant....det är ju skrivet :)

Elisabet: :)

bettankax sa...

Så sant så sant! Jag har alltid mina höga knallröda lackstövlar med 11 cm klack när jag besöker Svensk Bilprovning:)

Sven sa...

bettankax: Hahaha, jag gissar att din bil aldrig blivit underkänd!

Min horizont sa...

Riktigt bra tips :)

Åsa sa...

Aaah - I love it!! Skrattade så tårarna rann!!!
Underbart bloggande!
Kram
Åsa

Sven sa...

Min horizont: Ja, varsegod!

Åsa: Tack Åsa, roligt att du gillar mina besiktningstips, gissar att du kör en gammal bil precis som jag :)