fredag, april 29, 2011

Med kavaj på toaletten

Ibland har jag kavaj på mig på jobbet. Men bara ibland, i huvudsak är jag en tröj-man, som går omkring i bomullströja i svart med en skjorta innanför. Jag trivs bäst så. När jag har kavaj så är det något speciellt, kanske utbildningsdag eller ett möte med politiska nämnden. En period försökte jag ha kavaj varje dag eftersom jag uppnått en viss ställning i organisationen där kavaj vore att föredra, men jag lyckades inte med det.

För när jag har kavaj på mig så blir jag helt upptagen av att tänka på att jag har kavaj på mig. Jag tänker på om jag ska den öppen, inga knappar knäppta eller om hur det ser ut om jag har nedersta knappen knäppt eller om jag har ena handen i fickan och om det ser bra ut eller kanske ser dumt ut, om den egentligen är för liten så det syns att den är köpt på rea eller om andra förstår att jag gör mig till just idag efter som jag oftast bara har tröja.

Så om jag sitter en hel dag - med kavaj på mig - på en utbildning med intressanta föreläsningar så kommer jag inte ihåg någonting av vad alla sagt eftersom jag hela tiden bara tänkt på att jag har kavaj på mig. Och hur jag uppfattats utifrån denna kavaj i förhållande till den tröja som jag vanligtvis bär.

Men jag behöver inte egentligen oroa mig, det vet jag. Ingen tänker på mig, hur jag artar mig i kavaj, hur passformen är på den eller hur jag håller händerna, för alla andra tänker också på hur de ser ut, i andras ögon.

Jag tycker inte om affärer, barer eller bensinstationer där man måste låna en nyckel för att besöka toaletten. Eller då man måste gå till en reception eller kassan och be dem öppna toalettdörren genom ett tryck på det elektriska låset. Ta till exempel Kvantum, när man kommer dit och ska handla och så blir man kissnödig och kan inte hålla sig tills man kommer hem då måste man gå till kassan för korv, godis och spel och be dem öppna toadörren. Alla som står i kön får veta att just jag inom en kort stund kommer att dra ner gylfen, ta ut det onämnbara och tömma blåsan. Det är ju inte roligt för någon, särskilt om man står i kön för att köpa korv för fem kronor, och det luktar nybakat bröd från disken.

På en del ställen där man måste hämta en nyckel, så finns det en stor metallklump eller bräda hängande på den. På brädan står det med stora bokstäver TOA, så att ingen i rummet kan missta sig på mina avsikter eller så är metall klumpen så stor att nyckeln inte kan gömmas diskret i handen utan alla måste kunna se vad mitt mål är.

Jag brukar tänka på att syftet med att uppmärksamma oss kissnödiga i offentliga miljöer är en slags kollektivt straff som vi måste bära för alla som kissar bredvid toalettstolen. För om alla vet att just jag är på toaletten måste jag sköta mig.

Och när jag står där och kissar efter att ha ropat till receptionen att öppna toadörren, eller gått omkring med en oformligt stor bräda med en liten nyckel hängande i ett snöre, så tänker jag att alla bara tänker på mig. Han som just nu befinner sig på den offentliga toaletten och gör sina behov. Han som hade kavajen på sig.

12 kommentarer :

Bert sa...

Jaså - Var det du !??

Elisabet. sa...

,-)

Just såna tankar kan jag också få.

Hans sa...

Sven - där har du manuset till årets bästa ståuppare. Strålande!
Men sikta ordentligt bara, så du inte skvätter ner publiken: Eller - säkrare: Gör den som sittnerare.
Kan du inte framföra den på min vernissagefest nästa lördag?

Sven sa...

Bert: Ja det var jag.....såg du mig med nyckeln?

Elisabet: Jag tänker mycket på sånt här....jag vet att det är dumt men kan inte låta bli

Hans: Tack Hans...roligt att du också gillar toahumor...ska sitta ner när jag besöker dig till helgen :)
Men på vernissagen då är det du som är huvudperson! Det ska bli väldigt roligt, vi kommer på fredag em/kväll.
Ska du ha kavaj på dig?

Hans sa...

Tänkte mig grön skjorta, gul slips och blå tröja.

baratradgard sa...

Äsch Sven, alla andra tänker bara på sig själv och har ingen koll på vad andra gör...

Så lärde jag mig i alla fall att tänka när jag började spela golf och varje gång jag slog ett luftslag kändes det som om det kom i direktsändning i TV. Men i själva verket var det INTE EN KOTTE som brydde sig! De andra kottarna är fullt upptagna med att fundera över sina egna tillkortakommanden!

Sven sa...

baraträdgård: Ja, så är det...jag hade ju ett stycke om det, att egentligen tänker alla andra också på sig själv,och ingen på mig.

Ingela sa...

Såg du Fredrik Swanh i Så ska det låta för nån vecka sen? Det kallar jag en snyggt klädd man. Inte en kavaj så låängt ögat nådde. Men det kanske inte är dina färger...

Sven sa...

Ingela: Nej, tyvärr inte....men jag ska gå in och se på play hur han är klädd.

De flesta färger.....är inte mina färger :)

Anonym sa...

Jag tycker män i kavaj är så stiliga, det manliga och samtidigt sensuella kommer liksom fram inom dem och det säjar man inte nej till.

Steel City Anna sa...

Det var en väldigt rolig text! :)

Sven sa...

Steel City Anna: Tack!