29 januari 2011

Jobbigt först och sen skönt.

Det är söndag och solen skiner, perfekt för en utflykt. 15 minusgrader, jag tycker det verkar för kallt för skidor eller skridskor och väljer en promenad på isvägen istället. Tar bussen till stan och lyssnar på Klingan, programmet i P2 med världsmusiken. Njuter av rytmerna som ackompanjerar människorna som kliver in eller ut ur bussen. Att ha musik i öronen förvandlar verkligheten till film och idag tycker jag att repertoaren på folkets bio är rätt bra.

Kommer att tänka på en sak som jag läste på Twitter: "Idag betalade jag räkningarna, det var vidrigt under tiden, med skönt efteråt. Precis som onani fast tvärtom". Jag tycker att det var en rolig kommentar. Undrar om inte det mesta i livet är på det sättet tänker jag, medan musiken försvinner allt mer i bakgrunden och tankarna tar över. Först jobbigt sedan skönt, eller så tvärtom, först skönt sedan jobbigt.

Fjällvandring: jobbigt, tungt och besvärligt under tiden men skönt när man kommer fram till stugan. Att duscha: vidrigt att stå naken just innan man ställt sig i den heta strålen, skönt när man äntligen står där. Hemskt att kliva upp när väckaren ringer på morgonen, och skönt när man får gå och lägga sig på kvällen.

Jobbigt att böja sig när man klipper tånaglarna, skönt efteråt och färre hål i strumporna. Svårt att be om förlåt när man gjort någon illa, skönt när man äntligen gjort det.

När jag kommer fram till Smedjan nollställer jag stegräknaren. Jag är ju ändå man, om det går att räkna på något så gör jag det. Det är jobbigt att gå långt men skönt när man ser hur många steg det blivit.

Nere på isen är det underbart fint, solen skiner bakom ett tunt dis vilket gör det lättare för mig att släppa tanken på att jag glömt solglasögonen. Att promenera lagomt fort och vara precis rätt klädd så att man bli varm men inte svettig, får högre puls men inte blir andfådd, går fortare än äldre kvinnor, och inte har ett veck på strumpan i skon som gör att man bara tänker på att det gör lite ont under hålfoten; det är jag bra på. En av mina stora begåvningar om jag får säga det själv.

Framme vi Gråsjälören är det mycket folk. Från skoterungdomar till pensionärer med sparkstöttingar. Jag blir väldigt glad när jag ser att Lions säljer varmkorv, våfflor och kaffe i en stuga på ön. Köper en varmkorv och dricker kaffe och nöjdheten sprider sig i min kropp så att jag - mot mina principer - tilltalar en främmande man. Jag berömmer hans spark som är en ny sort där man kan justera höjden på handtaget, väldigt fin, finns att köpa för 995 kronor. Men sedan börjar han prata om hockey, var Luleå ligger i tabellen och vad det beror på . Jag håller som vanligt med utan att veta vad han pratar om. Det är roligt att prata med folk först, sedan blir det tråkigt.



Jag vänder hemåt på isvägen och jag ser Luleå ligga framför mig i panorama, i det underbara solskenet. Det är få saker här i livet som både är skönt före, under och efter. Men en sådan här promenad på isen, en söndag i januari, det är ett sådant tillfälle. Även om jag känner mig en aning svettig på ryggen.

*******

Andra bloggare om , , ,

11 kommentarer:

baratradgard sa...

Hur många steg blev det, undrar Nyfiken.

annannan sa...

Men på din blogg stämmer inte den tesen.

Det är roligt när det kommit ett nytt inlägg och man kan se fram emot något intressant att läsa. Själva läsningen är stimulerande och rolig den också, och efteråt har man något att gå och tänka på.

Sven sa...

baraträdgård: 6857 steg. Ungefär 4.8 km. Jag är nöjd, men har som mål att gå 10000 steg per dag.

annannan: Hehe....ungefär som promenaden idag alltså : )

Ulrika sa...

Hmm, verkar trevligt. Men egentligen finns det väl inget skäl att lämna isarna på Björkskatafjärden och Gammelstadsån?

Sven sa...

Ulrika: Egentligen inte. Men ibland sätter han på sig hatt och trenchcoat och beger sig till civilisationen.... :)

Elisabet. sa...

Wonderful!

Som alltid, herr krönikör!

Sven sa...

Elisabet: Thanks!

Bert sa...

Den som inte förstått att Luleå är en underbar vinterstad, och en underbar sommarstad, har inte förstått något alls.

Tror jag.

;-)

Sven sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Sven sa...

Bert: Ja, och en underbar stad för höst och vår. En riktig sol- och vårstad egentligen :-)

Brorsan sa...

haha, suveränt inlägg!