torsdag, december 30, 2010

Trädgårdar och senapskorn.


I helgen såg vi Peter Sellers film från 1979 "Being There". Den hette "Goodbye Mr Chance" när den gick på svenska biografer.

Den handlar om en medelålders man, mr Chance, som är trädgårdsmästare i ett stort hus. Han har levt hela sitt liv i detta hus, och har arbetat för den gamle mannen som äger huset. Men nu är den gamle mannen död och en advokat kommer dit för att sälja huset. Advokaten upptäcker att Chance bor där och det finns inga uppgifter om honom och han finns inte registrerad hos myndigheterna. Chance har aldrig någonsin varit utanför huset och aldrig sett andra människor än den gamle mannen och hans hushållerska. Han kan inte läsa och skriva, och har mycket begränsade fattningsförmågor. Det enda han gjort är att arbeta i trädgården och se på TV.

Advokaten berättar för honom att han måste försvinna därifrån. Tidigt på morgonen därefter tar Chance sin väska och lämnar huset. För första gången i sitt liv går han ute och promenerar genom stan.

Efter ett tag kliver han ut i gatan, och en bil träffar honom. Han skadar sitt ben, och kvinnan i bilen tar honom till sitt hus. Hon vill att han ska stanna där, eftersom hon hörde av hans berättelse att han var ensam och hon är också rädd för att bli stämd för olyckan.

Hennes man, en viktig ekonomisk rådgivare till presidenten, blir mycket förtjust i Chauncey Gardener (som de kallar honom) och vill att han ska träffa presidenten. Presidenten blir mycket imponerad av Chauncey eftersom han ger en perfekt beskrivning av den finansiella depressionen i USA. Chauncey vet ingenting om ekonomin, men beskriver sin trädgård: "under hösten och vintern är trädgårdens växter bladlösa men på våren och sommaren kommer allt att bli bra i trädgården, förutsatt att rötterna inte är avskurna"

Chauncey pratar helt utifrån sin konkreta verklighet medan presidenten tolkar det som metaforer och med ett djupt innehåll. Chauncey blir berömd, han får vara med i TV och ge intervjuer, träffar viktiga personer och blir en hjälte i amerikanska medier. Men han förstår själv ingenting av vad som händer, det är omgivningen som tolkar hans enkla ord och gör dem till stora sanningar.

Filmen slutar i en scen där Chauncey vandrar i en park och sedan, helt överraskande, går på vattnet. En tydlig hänvisning till Jesus. Och tänk om det var på samma sätt med Jesus liknelser, att han bara beskrev sin konkreta verklighet och att det är vi andra som lagt in det religiösa innehållet!

Jesus sade att "senapskorn, det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd" . Kanske det inte var himmelriket han beskrev, utan bara ett senapskorn.

3 kommentarer :

Anonym sa...

Ja,det är mest troligt att det bara var ett senapskorn. Men det är lätt att man blir lite religiös kring julen, jag blir det, kanske har det att göra med min barndom.

Jag minns nu att jag sett filmen när jag börjar läsa din berättelse om den.

Sven sa...

Anonym: Det är nog många som sett filmen, det har jag också gjort förut. Men det var först nu som jag förstod filmen på ett nytt plan. Det är ju ofta så, det handlar om ens egen medvetenhet hur mycket man förstår.

Jag är inte längre religiös, tror jag, trots min barndom.

Bert sa...

Haha - Ja bibeln är ju bara en tolkning av gamla skrönor och sägner som ibland passat att använda som pålagor och maktspråk för att hålla sämre lottade i skinnet. Ofta med fruktan och hot som extra pålägg.

Jag har också kommit längre i min personliga utveckling.

Som någon skrev: Det där hände för tvåtusen år sedan - Dags att glömma och gå vidare.