26 november 2010

Kölden är mjuk



Denna november har varit helt fantastiskt, vintern kom tidigt och lade ett vitt snötäcke över allt det gråa och dystra, parkerade ett högtryck som sedan låtit solen skina varje dag nästan hela månaden. Den senaste veckan har en underbar fullmåne tagit nattskiftet sedan solen klivit av sin tjänstgöring. Jag hoppas inte att solen fått för många övertidstimmar så att den måste ta kompledigt över julhelgen.

Många idag pratar hela tiden illa om julen; det är alla fel på den. Den är alltför kommersiell, det skapar stress, den skapar överdrivna förväntningar osv. En del reser till och med utomlands för att slippa hela eländet.

Så bra har vi alltså fått det att även det som är till för att vi ska ha det trevligt och roligt nästan har blivit en plåga. Det pågår nu en negativ kamp vem som gör minst; den som skiter i att baka, låter bli att smycka hemmet med ljusstakar och nya gardiner, inte köper julklappar och äter vanlig mat istället för skinka, dom vinner. Allt skall bort, för att vi skall slippa förberedelserna.

Det gäller inte mig. Jag tycker att man skall äta billigt och dåligt under resten av året så att man verkligen kan slå till och lyxa till sig på julafton med ett överdådigt julbord. Och att man inte köper nåt nytt till hemmet eller till varann under 11 månader för att på julafton fylla golvet under julgranen med massor av julklappar. Och jag tycker att man ska undvika att gå i kyrkan hela året, för det är väldigt tråkigt, men under december kan man gå, då är det fin julmusik och prästerna är lite mildare i tonen och man bjuder på glögg och pepparkakor.

Jag tycker att julklapparna ska var onyttiga, så att man blir väldigt överraskad och glad, och att det är saker som man aldrig själv skulle ha råd med att köpa. Inte vardagsvaror som man behöver, typ långkalsonger, strumpor eller ett paket plastpåsar 3 L. Det köper man ju ändå hela året och vad är det för roligt att öppna ett paket inslaget med fint julpapper och med snören runt omkring och sedan när man förväntansfullt öppnar så är bara, ja, skit. Det är inte så lätt att spela glad och överraskad när man egentligen är riktigt besviken.

Det bästa med julaftonen är naturligtvis innan allt har börjat, det vill säga direkt på morgonen då man äter frukosten tillsammans. Vi brukar duka fint, ta fram löjrom och rullströmming, lägga en stor pepparkaka med namnet på vid varje kopp. Allt bakat och tillverkat av Karin, kvinnan i huset.

Och så har vi en morgonklapp. Den får vara enkel och ska bara göra en sugen på resten av dagen, när de riktiga julklapparna ska öppnas. Jag har de senaste 20 åren fått tidningen Kronblom till morgonklapp och det är skönt att veta att det är just den, för man kan aldrig bli besviken på Kronblom eftersom han aldrig egentligen varit bra, och det vet jag redan innan jag öppnar. En perfekt morgonklapp är den som inte är bra men ändå inte gör en besviken, och som får ens längtan till kvällens julklappsutdelning att dämpas en aning.

Julen är rolig. Och jag tycker att den ska så ska förbli.

6 kommentarer:

Elisabet. sa...

Hinner inte laesa ..., men skickar en haelsning from London town .-)

Lelleprinter sa...

Inget är mer trist än att vakna på julaftonsmorgon och inte vara ett barn/God Jul på dig/Lelle

Bert sa...

Sven: Det låter som att vi firar jul tillsammans!

Precis sådär har vi det också på julen. Lite latare, lite lyxigare, lite lugnare.

Morgonklapp. Alltid överraskande, men aldrig "onödig", vilket gäller kvällens klappar också.

Sven sa...

Elisabet: Önskar dig en fin resa. Passa på att köpa lite julklappar....!

Lelleprinter: Haha, där sa du ett sanningens ord. Det är just den där tragiken som jag levt med i hela mitt liv.

Bert: Jaså, ni också. Det här är kanske en slags Lulestandard...? Hoppas jag.

Anonym sa...

Var får man tag i en sån där "Karin"?
Låter precis som något jag behöver till jul.

Sven sa...

Anonym: Det är väldigt svårt att få tag i en som Karin. Hon har kommit ända från Indien.