söndag, oktober 17, 2010

Tredje vägen

Om jag vore kvinna, så hade nog mitt liv sett annorlunda ut. Men hur annorlunda, det är svårt att sia om. Jag är helt säker på att jag skulle sticka tröjor och mössor, jag tycker att det ser så trevligt ut när kvinnor sitter och stickar framför teven, händerna rör sig obehindrat och under tiden kan dom prata eller se på ointressanta program som Sköna söndag eller Gokväll. Fråga doktorn, avsnitt ettusensjugofyra.

Och så skulle jag gå på affärer som säljer småsaker som man nästan inte lägger märke till, som är snygga, roliga, designade och som passar till presenter till den eller den, och presenterna får ligga på hyllan i flera månader till dess vi ska gå dit på middag och då kan man ta med sig den lilla pryttsaken som passar precis och är helt lämplig.

Sen skulle jag vara intresserad av allt nytt och spännande, vilja resa så mycket som möjligt, träffa mycket folk och umgås och sitta många timmar och prata om viktigt och oviktigt med andra kvinnor som hela tiden håller med allt jag säger, men bara tills de träffar någon annan och diskuterar mig som tredje person.

Men vilka kläder skulle jag ha på mig? Undrar hur det känns att ha kjol på sig och det blåser kallt uppför benen, eller skor med höga klackar som trycker ihop tårna så att varje steg är en plåga, men som ser snyggt ut ur en mans perspektiv. Som kvinna skulle jag ha mycket mer att välja på än svarta byxor, en blå skjorta och en svart tröja eller kavaj. Jag skulle ha större delen av köpcentrum för mig själv. Möjligheterna skulle vara oändliga.

Men nu är jag karl, men kanske inte den mest hårda formen av karlar, som aldrig känner efter och som kan pressa sig och sin kropp precis som finländaren som dog i bastutävlingen nyligen. Han satt kvar i bastun tills han kokade och huden ramlade av. Det är väl den mest extrema formen av manlighet. Jag är väl mera av den moderna formen av män, som egentligen inte vet som vad som krävs av en man i dag och därför håller sig lite i mitten, halvfeminint; ser på Gokväll men med en kritisk hållning, följer med på pryttaffärerna men sitter på en stol vid utgången och väntar, kan köpa en röd skjorta men låter den alltid hänga i garderoben, umgås med andra belevat och sitter inte bara och skäller på alla hur dumt allt fungerar i samhället, tex i trafiken och med snöröjningen.

Det finns mycket som är feminint och feministiskt numera. Initiativ och perspektiv till exempel. Det manliga har väl inte fört något gott med sig mer än höga hus i stål och betong. Så jag tror mycket på den defensiva hållningen, någonstans där mitt emellan där vi män inte längre syns så mycket, där vi inte räknas. Till slut kanske vi helt glöms bort, där vi sitter på våra stolar i affärernas utkanter.

11 kommentarer :

baratradgard sa...

När vännen och jag var inne i en pryttaffär med ett annat par på en söndagsutflykt - då erkände den andre mannen när vi kommit ut att "han fick så underligt ont längst nere i korsryggen om han var för länge i sådana butiker".

Och jag kände precis igen det! SÅ känns det när jag kommer in på Biltema med vännen. Det blir som en molvärk liksom med en gång.

Då går jag och köper glass och sätter mig på caféet vid utgången och väntar. Alldeles bortglömd!

Ulrika sa...

Nej, då, vi ska inte glömma bort er:-)

Ingela sa...

Jag pratade med en man i 60-årsåldern i går som påstod att inom tjugo år kommer kvinnorna/tjejerna att ha tagit över i alla sammanhang. Politik, chefspositioner ja på alla ledande poster kommer det att finnas kvinnor. Tjejerna är mycket smartare och mer framåt var hans argument för detta.

Dessutom trodde han att det skulle bli bättre på alla vis, rättvisare, mer betonong på "mjuka värden" och mindre konflikter här i världen.

Jag tror inte riktigt på det där. Det kommer tyvärr att dröja länge innan vi har jämställdhet på bestämmandet i det här landet. Jag är inte säker på att vkinnostyre skulle minska konflikterna heller. Menman kan hoppas. Jag har jobbat i kvinnodominerat yrke och det är stor skillnad på generationen före mej och den generation som kommit efter mej i jobbet. Förr var det mera intriger och snack. De yngre är mycket rakare och tydligare.

Sven sa...

baraträdgård: Jaså, kvinnor kan bli bortglömda också, det visste jag inte!

Ulrika: Ja...man vet aldrig vad ni kan hitta på :)

Ingela: Jag tror som din vän att det inom tjugo år är helt förändrat på chefsposterna, det är ju på gång. Kvinnor är redan nu bättre utbildade än män.

Men jag tror inte heller att det behöver bli så mycket bättre. Däremot om det blir balans mellan könen, då tror jag att det kan utvecklas åt ett bättre håll. Och jag håller med dig om att unga kvinnor är betydligt tydligare och har en rakare kommunikation.
Tv-serien Starke man, är ju rolig, den beskriver mycket hur det är nu. Den mannen är på utdöende. Snart bortglömd....

Miss Gillette sa...

sven: Förträffligt, finurligt funderat!

Men kan nån förklara för mig varför man över huvud taget följer med till butiker man inte är intresserad av (annat än i undantagsfall)? Det skapar ju bara irritation i förhållandet, och det helt i onödan. Jag skulle aldrig drömma om att släpa med min karl på ställen han tyckte var tråkiga.

Ingela sa...

Min karl skulle aldrig drömma om att följa med mej till ställen han tycker är tråkiga. Jag skulle däremot gärna gå på både fotboll och annat om han frågade. Bara för gemenskapens skull.

Sven sa...

Miss Gilette och Ingela: Ja, precis, för gemenskapens skull. Man har ju ingen annan att gå med. Och när vi ändå är på stan....kanske vi kan gå på bolaget och köpa vin till helgen. Och därinne sitter ingen, alla är lika intresserade.
Förutom dom mest intresserade, dom sitter på en bänk utanför. Bortglömda.

Bert sa...

Vilken filosof du är!
Imponerande.

Men jag måste erkänna: Det där med Gokväll stämmer på mig. Ibland. Men av matinslagen låter jag mig förföras utan "kritisk hållning".

Röd skjorta köpte jag i fjol. Den har jag använt. Flera gånger!

Pryttaffärer går jag inte ens in i. Är lyckligt befriad.

Sven sa...

Bert: Ja, min starka sida är nog tänkandet, inte görandet. Att sitta och fundera, det är favoritsysselsättningen. När jag ser din planering och arbete med veden i stugan blir jag avundsjuk. Själv var jag tvungen att köpa tre kubik i höst. Den visade sig inte vara riktigt torr...så det blir en jobbig vinter.

Bra gjort att ha röd skjorta, jag har också en, men som sagt den hänger mest i garderoben. Kanske kommer jag att ha den på julafton.....vi får se.

Skönt att du slipper pryttaffärerna.... att du är befriad. Det är rätt ord.

Totte sa...

Hej! Vill bara höra av mig så jag inte blir bortglömd.

Sven sa...

Nej, dig kommer jag aldrig att glömma! I varje fall så länge som jag håller demensen stången.