onsdag, december 30, 2009

Köra bil bakåt och cykla framåt



Om det antal mil som den genomsnittlige bilföraren faktiskt tillryggalägger, divideras med det antal timmar som han lägger ned på att köra den, ge den service och tjäna in inköps- och driftskostnader, kommer man fram till en hastighet på omkring 6,5 km i timmen. Det går alltså lika fort som att promenera. Eller tre gånger långsammare än att cykla.

Ett sådant fenomen kallas modernitetens "omvägar" och finns omskrivet i Zygmunt Bauman bok "Flytande rädsla". En omväg betyder att vi gör tekniska framsteg, utvecklar nya uppfinningar som gör att vi tror att vi tjänar tid, att livet blir lättare och bekvämare, men egentligen blir det tvärtom.

Ta till exempel tvättmaskinen. Sedan den kom lägger vi ner dubbelt så mycket tid på att tvätta än vad vi gjorde innan. I och med tvättmaskinen började vi nämligen att tvätta kläder betydligt oftare, numera kanske vi tvättar en skjorta efter bara en användning. På 40-talet hade man arbetskläder, vardagskläder och finkläder och genom att byta ofta minskade man tvättbehovet. Och man tog hellre bort en fläck än att man tvättade hela plagget. Tvättmaskinen blev alltså en omväg, vi förlorade tid istället för att tjäna in.

Om jag skull sälja bilen och cykla istället så kunde jag gå ner i arbetstid till 75 procent. En hel dag ledig i veckan, som jag kunde använda till att cykla på stan, handla mat eller cykla till stugan. Förutom den hela dagen som jag tjänar in, så tjänar jag in ett träningskort på 4000 tusen kronor, och fyra timmar varje vecka som jag inte längre behöver tillbringa på gymmet för att hålla undan fettvalken på magen.

Vi har 8 mil till stugan. Det är ju skönt att ta bilen när man åker dit. Men med hänsyn tagen till alla kostnader som innebär att bilen bara går 6,5 km i timmen, så tar det egentligen mer än 12 timmar att köra dit. Men om jag cyklar tar det bara 4,5 timme! En ren tidsvinst på 7,5 timme.

Så därför tar jag cykeln den arbetsfria fredagen, som jag tjänat in genom att inte ha bil, och cyklar till stugan. När jag kommer fram har jag fortfarande en halv dag kvar av den lediga dagen. Om jag som tidigare kört bil, skulle jag tvingats jobba till kl 17.00, äta middag och sedan åka iväg och komma fram till stugan först kl 19.00 på kvällen. Det skulle kännas som det gick fortare men jag skulle ändå ha förlorat en halv dag jämfört med att cykla.

Klimathotet är väl den största omvägen hittills, när bilavgaserna ger sig på att smälta isarna så att världshaven hotar våra kuster. Hur fort skulle en bil gå om vi också räknar in kostnaderna för hur den förstör miljön? Troligtvis skulle det betyda att bilen går bakåt. Att köra bil är att backa sig fram i tillvaron, i tron att det går fort framåt.

Promenader och utflykter vill därför förespråka Promenader och cykling inför nästa år. Sluta med alla omvägar och gå rakt framåt istället. Och börja redan nu när det är kallt, så kommer det att kännas ännu bättre till våren.

******

Andra bloggare om , ,

16 kommentarer :

Matildas fikarum sa...

Så sant, så sant. Nu när jag inte längre bor ihop med en som absolut vill ha bil kan jag äntligen börja mitt nya bilfria liv. Jag är mer än trött på hur dyrt det är att hålla en bil i drift och skulle det någon gång knipa kan jag ta en taxi. Jovisst, vi jobbar fler timmar än någonsin för att ha råd med alla prylar vi ofta inte behöver.

Love, literature and gardening sa...

Jag lämnar gärna resonemanget om bilen därhän eftersom min enkla mattehjärna inte följer med riktigt där, men är helt med på tankarna att alla andra elektriska hjälpmedel inte sparat en minut i tid utan det har istället blivit tvärtom. Ju mer datorer, tvapparater, diskmaskiner, elvispar och hushållsassistenter, desto mer stressade blir vi.

Ytterligare en ur kommersialismen sprungen myt att dyra maskiner ska "hjälpa" oss få mer tid över till "viktigare" ting?

(Och jag bara älskade historien om stackars Sickan när jag läste den i iphonen utomlands!!! Lille vännen...)

Ingela sa...

För att inte tala om den för**** datorn som är den största tidstjuven någonsin. Och pengatjuven. Allt det vi gjorde på papper på jobbet förut kräver nu en maskinpark för miljoner och en hel avdelning med tekniker som bara blir fler och fler. Ibland känns det som om vi ute i verksamheterna är bihang till IT-enheten i stället för tvärtom. Numera gör vi själva också all lönerapportering i något som kallas "självservice" men inte blir det färre på lönekontoret för det.

Jaja - det finns fördelar också. Själv jobbar jag ju med IT som specialpedagogiskt verktyg, mycket effektivt sådant, och jag uppskattar den virtuella vänkretsen som jag mött i bloggvärlden. Till exempel.

Elisabet sa...

Ja, det är är jag välbekant med.

Så fungerar nämligen pensionatsvärden.

Han cyklar i princip alltid till arbetet, fem mil t o retur.

Ja, inte alltid, men hur ofta som helst.

Ska han köpa ägg, tar han inte bilen till bonden, utan cyklar flera kilometer.

Jag gör tvärtom .-)

Agneta sa...

Om man promenerar till Storheden får man se det verkliga vansinnet ur sitt rätta perspektiv.Det är bilar och åter bilar. Folk färdas i bil mellan affärerna.
Allt detta mycket nära Luleå Kommuns vattentäkt.

Jag skulle vilja vara med i en bilpool här där jag bor.Finns det i Lukeå? Det löser stugresorna.

Sven sa...

Matildas fikarum:Ja, bilfritt liv vore härligt. Men det går bara om man får bestämma själv.

Love, literature and gardening:Men vad ska vi göra? Det är väldigt svårt att gå emot trenden och sluta köpa. Men cykla överallt, det är en bra början. Ja, Sickan, visst var det synd om honom men nu mår han bra igen.

Ingela: Konstigt nog tycker jag att sitta vid datorn är det bästa som finns, så jag upplever inte att det "tar"tid av mig, utan att det "ger". Men visst, det går otroligt mycket resurser dit på alla arbetsplatser.

Elisabet: Jag gör som din man, cyklar så ofta det går. Men jag blir imponerad att han cyklar när det är fem mil tor till jobbet. Men det skulle ju ta för lång tid att åka bil...som bara går 6,5 km per timme...

Agneta: Ja, det är otroligt hemskt på Storheden. Det går inte att befinna sig där på helgerna, man blir tokig. Bilpool är nog bra. Det blir säkert också billigare att hyra bil när man ska till stugan.

Ingela sa...

Jag är en datorfreak jag också, egentligen, men jag märker ju hur mycket tid den trots det tar.

Anonym sa...

Det finns bilpool i Luleå. Googla bilpool Luleå Så borde det komma fram!

Sven sa...

Ingela: Den tar mycket tid....från teven :)

Anonym: Tack för tipset. Skickar det vidare till Agneta!

Lelle sa...

Intressant om bilen och....klimathotet. Vidrör detta ämne i min blogg trots att jag gillar bilar och allt som brummar men ändå något att ta till sig och ransaka sej själv...vad gör jag för att förbättra miljön.

" Vi skapar vår egen miljö. Vi får precis vad vi förtjänar. Hur kan vi bli förnärmade av livet vi själva skapat. Vem kan vi lägga skulden på, vem ska vi ge erkännande utom oss själva. vem kan förändra det, när vi själva än vill, utom vi själva. "
Lelle önskar alla bloggare ett Gott slut och ett Gott Nytt År

Totte sa...

Kanske finns här förklaringen till att vi är så stressade, trots våra till synes korta arbetsdagar och många "hjälpmedel"? Plus faktorer som ständiga informationsflöden som bombarderar oss hela tiden, bl a via våra "hjälpmedel", liksom svårbegripliga, globala hotbilder som kräver ansvar och agerande av oss. Nä nu känner jag mig stressad igen och måste ta och lugna ner mig lite med yoga.

Sven sa...

Lelle: Ja, ser att du är bilälskare från Boden! Gott Nytt år och god fortsättning till dig också.

Totte: Ja, yoga har ju också anklagats för att vara ett sätt att lugna ned oss, så att vi kan fortsätta stressa vidare som ingenting har hänt. Men jag håller inte med om det. Yoga och Qigong hjälper oss att hitta de inre värdena. Det är klart allt kan missbrukas av träningsnarkomanerna som omger oss överallt. Det verkar som hälsolärorna också kan bli en modern omväg.

Maja sa...

Jag skall ge mig själv ett köpfritt år och hoppas därmed få en massa tid över att göra precis ingenting!

Just i dagarna, när jag ändå är ledig, så sitter jag och försöker bli överens med mig själv om villkoren för det köpfria året - vad får jag köpa och när? Hygienartiklar måste jag ju få tillgång till, men behöver inte fler kläder, saker eller utrustning. Men kanske måste köpa nytt om t ex gräsklipparen går sönder?

Vi får se hur långt jag kommer i förhandlingarna och hur hårt avtalet blir. Spännande är det dock.

Sven sa...

Maja: Det blir spännande att följa vad du kommer fram till och hur det kommer att gå för dig, med ett köpfritt år. Väldigt bra idé. Jag har nog långt kvar till ett sånt ställningstagande, tar cykeln istället och cyklar in tiden.

anna sa...

Jag hade tänkt köpa Banumans konsumtionsliv till dig för att jag tänkte så mycket på dig när jag läste den. Det gläder mig att du hittade honom på egen hand.

m i j a sa...

Hej Sven!

Jag kom att tänka på dig och detta gamla inlägg av dig när jag läste följande:

http://www.caminomagasin.se/bloggar/caroline-petersson/sakta-ner-och-radda-varlden

i Camino magasin idag.


Ha det fint!
mija