25 december 2009

Enkelhet och storhet

Efter att julmaten var uppäten och julklapparna öppnade, klädde hela familjen på sig vinterkläder i form av fleecetröjor och täckbyxor. Vi gick ut i kvällens 20-gradiga kyla och under en stjärnklar himmel belyst av en halvmåne, vandrade vi till Porsökyrkan för att deltaga i mässan som började 22.00.

Porsökyrkan är som allt annat här, uppförd på 70-talet. Därför saknar den all form av utsmyckning eller religiösa symboler. Väggar och tak består av grönbetsad furu och kyrkan saknar i stort sett fönster, förutom nåt enstaka här och där, på helt omotiverade platser. Avsaknaden av fönster och den grönbetsade inredningen, får allt att kännas mörkt och dystert och det är tur att det finns stearinljus så att man hittar fram till sin plats.

Det enda som påminner om att det är en kyrka och inte ett militärförråd, är den höga takhöjden och ett litet, spinkigt kors längst fram. Korset verkar vara tillverkat av gammal golvlist. Men som prästen säger, Jesus föddes i ett enkelt stall, och han var ju ändå Guds son. Kanske vi Porsöbor blir de som först får se honom när han kommer tillbaka till jorden igen, vad vet man. Lokaler som passar, har vi i varje fall.

Och när man minst anar det, kan något stort hända. Fyra unga tjejer från Musikhögskolan i Piteå intar plötsligt kyrkorummet, ställer sig i var sitt hörn, och sjunger Det är en ros utsprungen, a cappella och i kanon. Deras ljuva röster är kristallklara och taket lyfter, spränger allt det grönbetsade i tusen bitar och får det himmelska att tränga ner till oss, vi fattiga syndare som inte borde vara värda allt det vi får höra. Jag överraskas av starka känslor och rörs till tårar. Att höra sång av högsta klass i denna enkla kyrka, överraskar mig kanske nästan lika mycket som herdarna blev överraskade, när det fick se Jesusbarnet ligga i en helt vanlig krubba.

När vi gick hem genom natten kände vi oss uppfyllda. Inte av skinka, kalvsylta eller godis,utan av sång och musik. Det är en viss skillnad.

******


Andra bloggare om , , ,

6 kommentarer:

Maja sa...

Vilken stor upplevelse det lilla enkla gav. Magiskt, verkar det som.

God fortsättning på helgfirandet med förhoppning om fler magiska livstillfällen.

Sven sa...

Maja: Tack och med en önskan om God fortsättning till dig också.

Lelle hansson sa...

"Tårar år själens språk och känslornas röst"

God fortsättning på julen, följer din blogg som jag kom i kontakt med genom Roger "penslarnas man"
MVH/Lelle

Leva sa...

Mysigt! :)

God fortsättning, på en tydligtvis trivsam jul!

Elisabet sa...

Så kan det också vara.

Precis som jag greps av sådan våldsam (eller mer .., stillsam) rörelse inombords, vid pv:s mors begravning när vi satt i det så omåttligt vackra och naivistiskt målade kapellet i Ljungby.

God Fortsättning till dig Sven.

Allt gott önskar jag dig.

Verkligen.

Sven sa...

Lelle: Hej och välkommen till min blogg. Du har så rätt att tårarna visar på kontakt med själen. Det är inte så ofta det sker för mig, kanske för att jag är man.. Men Roger han, målar också själen!

Leva: Tack detsamma, God fortsättning. Hoppas du får ett mysigt år.

Elisabet:Ja, det är ofta vid sådana tillfällen som vi får stark kontakt med vårt inre. När man följer din blogg så förstår man att det är mycket som hänt dig under året, både positiva saker och mer svåra. Precis som livet är. Men du verkar hantera allt på ett så bra sätt, imponerande. För mig har det varit ett svårt år, men just nu känns det ljusare.

Önskar dig också en god fortsättning och allt gott!