26 december 2009

En jobbig dag för Sickan

Vi hade lovat att vara kattvakter till en fin liten kattflicka över helgen. Vår hankatt Sickan var inte vidtalad, men det fanns vissa förhoppningar att det under helgen skulle spira kärlek i vårt hus, och leda till ett tillskott av några ungar i början av nästa år.

Så kom hon, Pricken, och trippade oförfärat in i vårt hus och.... Sickan blev helt galen! Hans revir var tydligen hotat, och han började göra hemska läten och skrik samtidigt som han hukande bevakade varje steg hon tog. Efter ett par timmar trissades det hela upp och fullt kattslagsmål utbröt. Sickan jagade henne nedför trapporna och runt i huset och klöste henne, dock ej allvarligt. Skriken som kattor kan producera är fruktansvärda och skär rätt in i märg och ben. Vi blev alla oroliga och mycket illa till mods.

Det höll på i flera timmar och verkade inte lägga sig. För våran familj som är en konsensusfamilj och som sällan har öppna konflikter, blev hela den goda julstämningen plötsligt otäck och hemsk. Vi kände till slut att vi inte stod ut och var tvungen att ringa efter matte som hämtade Pricken.

När Pricken lämnat huset, var Sickan helt slut. Han var spänd i hela kroppen efter de våldsamma adrenalinchockerna som konflikten genererat. Men som tur var, hade vi årets julklapp liggande på golvet, en spikmatta av indisk design. Utan att tveka gick Sickan raka vägen till spikmattan och sträckte ut sin långa lekamen.

Och där låg han en lång stund och slappnade av. Vi behöver alltså inte längre tveka om spikmattans välgörande och avslappnande effekter, för en katt ljuger aldrig!



*****

Andra bloggare om , ,

10 kommentarer:

Agneta sa...

Revir är starka krafter.

Att försöka tussa ihop varelser är sällan lyckat.Sickan vill välja själv!

Spikmattan har härmed hittat sin nya marknad, för den mänskliga är nog mättad. :) :)

Elisabet sa...

Och här sitter jag och läser och ler.

S t o r t ...

Annat är det med vår pElle som, efter den första dagens surande, nu glatt leker med sigge nilsson .-))

Ja, ja .., ibland blir han irriterad och viftar med tassen .. men sigge nilsson bryr sig inte. Han viftar bara tillbaka med sin lilla magra tass.

Sven sa...

Agneta:Ja, det funkar sällan när föräldrarna skall utse partner, den tiden verkar vara förbi...:)

Elisabet: Din pElle verkar vara mer social och utåtriktad. Men du vet ju hur vi norrlänningar är, tysta enstöringar....vi är inte så lättflörtade!

Anonym sa...

Och jag som tvivlat på spikmattan! Går genast och köper en.

Jag önskar dig ett riktigt bra år 2010!

Anonym sa...

Hmm....Jag fick en matta av mina döttrar...
En önskan om ett Gott Nytt År till dig Sven och din familj från Husum.

Totte sa...

Stackars, stackars Sickan. Få sin vardag hotad på det där viset. Klart det behövs en spikmatta för att lugna känslorna efter ett sådant trauma.

Sven sa...

Anonym: Och Gott Nytt År till dig. Hoppas isen lägger till Holma i år så du får åka skidor dit!

Totte: Precis. Ont ska med ont fördrivas, det är spikmattans idé.
God fortsättning och Gott Nytt År, till dig och din fru!

Anonym sa...

Åh, nu förstår jag varför jag så ofta ligger på min spikmatta!

anna sa...

jag skrattar så att jag gråter...

Cecilia sa...

All min medkänsla till Sickan - så klumpigt av er! Det är ju Sickan som ska ta initiativ, Sickan som ska uppvakta, Sickan som faktiskt bara ibland råkar ha lust (verkligen inte under januaris köldperiod!) . Har han ens vuxit ur tonåren! Så burdusa och ofina ni är. Och trodde ni verkligen att romansen skulle spira när ni alla fanns nära och iakttog.... allvarligt - tänk efter hur det en gång var....