19 mars 2009

Från orange till blått

Framme i Stockholm. Tre kartonger med tavlor finns ni på galleriet på söder, med min sambos ovärderliga hjälp. Tack Karin! Det är ett litet, mysigt galleri med fin stämning. Imorgon blir det hängning av tavlorna. Hittills har gått enligt planerna.

Jag byter av en kvinnlig konstnär, Rose-Marie Cotino Karlsson,som ställt ut denna vecka. Stora akrylmålningar med starka färger och kraftfulla motiv som handlar om passion och kärlek. På alla bilder finns nakna bröst och rumpor, målade i orange och guld.

Det känns bra att komma in med lite norrbottnisk kyla efter hennes exhibitionistiska utställning. Det känns som om huvudstaden behöver dämpa sig lite grann, bli mer balanserad och lugn. Det är ju annars risk för överhettning på det känslomässiga planet.

Från orange till blågrått, från värme till kyla, från kvinna till man, från söder till norr. Det är det som gäller just nu.

**********

Andra bloggare om: ,

6 kommentarer:

Maja sa...

Storstaden behöver det höga klara blåa. Välkomna ner med det friska kalla och lugna.

Bert sa...

Lycka till, Sven! Sprid ljuset.

Elisabet sa...

Ja, jag säger som Bert, lycka till!
Hur länge ska tavlorna finnas där?
Kanske kan man snippa in nästa helg och kolla ...?

Sven sa...

Alla: Ljuset har spridits! Succé på vernissagen;Massor av folk hela dagen och väldigt fin respons. Elisabet, utställningen håller på till torsdag den 26, så nästa helg blir för sent. Men du får ett smakprov snart, lägger ut en video.

Teg sa...

plötsligt förstår jag mig själv lite mer. varför jag känner mig lite som en sten ibland. det handlade bara om norr. jag som trodde att det skulle passa en sten att bosätta sig i bohuslän, bland alla klipphällar. det gjorde det väl kanske, men man får aldrig glömma det blågråa ursprunget.

Sven sa...

Teg: Det är nog så att ursprunget hela tiden slår igenom. Det tog många år för mig att innan jag kunde släppa de ångermanländska klipphällarna, som jag växte upp med. Men det gick till slut. Numera säger dom mig ingenting.