tisdag, mars 17, 2009

Annat

Varje år är det likadant. Solen kommer allt högre upp på himlen, värmer alltmer och snön börjar sin smältningsprocess. Om det är mycket snö eller lite snö spelar ingen roll, vintern blir ungefär lika lång ändå. 
Nu stryker vinden genom trädens höga kronor, men i min trädgård är det isigt och kallt. Det tar ett par månader innan det är dax, för blommornas återkomst.
Själv sitter jag här, förberedd för helgens utställning. 26 tavlor finns nedpackade i tre flyttkartonger och där ligger min själ. Det är väldigt skönt att ha koll på sin egen själ, annars brukar den ju flyga omkring lite hur som helst. 
Men där ligger också min plats på jorden, Porsön, Luleå, Björsbyn och Ryssbält. Platser med så mycket känslor att de inte går att uppleva direkt, utan måste avbildas på akvarellpapper och hållas på avstånd inom strikta ramar. Bakom glas och ram är lika som bakom lås och bom.
Att måla är att lägga saker utanför sig själv, istället för att bara uppleva dem. Jag vet inte varför det blev så för mig att jag aldrig nöjer med det som är, utan det skall alltid bli något. Annat. 
De flesta som inte bara nöjer sig med att prata med andra och uppleva gemenskap, försöker förlägga sina upplevelser i det yttre, genom att skapa; trädgårdar, byggnader, altaner, musik, filmer, konst. Det måste bli något. Annat.
Vad det där andra blir, är egentligen ointressant. Det är själva flykten som det handlar om; känslor som är för stora för att rymmas i ett bröst. Och som därför måste materialiseras.

***********

7 kommentarer :

Maja sa...

Jag tror att människan är relation. Utan relation är intet. Relation bygger på kommunikation. Kommunikation är att förmedla bl a de inre bilderna och känslorna. Medlen är många - för någon att måla, för någon annan att prata, för en tredje att blogga, att dansa, ...

Att lägga ut stora känslor ur bröstet behöver alltså inte betyda flykt utan livsyttring.

Sven sa...

Maja: Ja, så kanske man också kan se det. Som en form av kommunikation. Det låter i varje fall mer positivt än min text om flykt.

Ingela sa...

Du har nog rätt. Igen. Det är säkert så att det kan handla både om flykt och en längtan efter kontakt och kommunikation. För min del är det nog en blandning. Ibland det ena och ibland det andra. De praktiska projekten kan vara emra åt flykthållet medan skrivande och annat "onyttigt" skapande handlar mer om de där känslorna som tar stor plats.

Milla sa...

I looked at the picture and the beauty of the landscape made me gasp!

Sven sa...

Ingela: Ja, det är nog så att det är både och, som du säger, och att de praktiska projekten är mera flykt. Men det är klart, om man börjar se sig om så är det väldigt skapande i alla former hos många.

Milla: Javisst, det är ju Norrbotten!

Love, literature and gardening sa...

Ett stort lycka till i huvudstaden i helgen!! Vill du sälja dina målningar? Eller det är kanske en dum fråga - klart du vill - annars hade du inte ställt ut dem. Men ändå så kanske du vill packa ner din själ i kartongerna och ta hem igen? Nej, lycka till och må alla målningarna få en röd lapp redan på lördag!

Sven sa...

Love,literature and gardening: Haha, efter allt besvär med att ta ner dem till Stockholm, är jag nog beredd att sälja min själ... Tack för din lyckönskan.