20 januari 2009

Michelle

Michelle Obama har idag låtit sin man bli president i USA. När jag ser henne stå där och titta på sin man så ser jag en stark kvinna, med stor integritet och med en slags obändig kraft som bara kan stråla från vissa människor. Hon är en människa som kan förena intelligens och starkt engagemang med sin roll som first lady, och som gör henne jämbördig med sin man.

Bakom varje framstående man står en stark kvinna, heter det. Men den här starka kvinnan står inte bakom, även om hon har den rollen i det officiella livet. På nåt konstigt sätt är hon väldigt närvarande i det som händer, på första parkett, och det gör mig trygg.

Barack kommer nämligen att behöva någon som lotsar honom igenom det här på ett kvinnligt sätt. Han kommer att behöva lejonhonans styrka som när hon försvarar sina ungar. Inte som lejonhannens sätt att döda sina ungar för att slippa konkurrens i sin mansroll, precis som Dick Cheney och Colin Powell cirklat runt George Bush, och hävdat sina revir och försökt ta död på alla som hotat deras hegemoni.

Idag känns det som en seger. Som om plötsligt det goda krafterna blivit starka igen, och synliggjort 20 års misslyckanden, både ekonomiskt och mänskligt. En märklig känsla. Kanske den här dagen blir den viktigaste historiska dagen i mitt liv, större än när Kennedy eller Luther King mördades, men nu på ett positivt och hoppfullt sätt.

Den som lever får se.

******


Andra bloggar om:

12 kommentarer:

Elisabet sa...

Jag satt i soffan med Pelle intill mig och rördes till tårar ..., jag tycker att Obamas tal var KRAFTFULLT och fyllt av känsla .., och jag kände precis det du beskriver.

Och han känns så helgjuten.

Allt det du skriver om hans hustru, håller jag med om.

Och efteråt tänkte jag på hur mycket det här betydde och betyder för så många människor.

Alla färgade som stod där .., jag hade hela tiden klump i halsen.

livetleva sa...

Oj, wow... vilken skarp analys! Ja, det är fler som har spanat in en ny trend, har jag förstått, som handlar om att "bredvid varje framgångsrik man står en framgångsrik kvinna"... det är förändringar på gång. Och det är sällan som man får se förändringarna, när de inträffar... man ser dem ju oftast inte förrän ett tag efteråt.

Håller alldeles med om att det känns otroligt hoppfullt för framtiden, med Obama som president. Jag hoppas, för allas vår skull, att han klarar att leva upp till de förväntningar som han skapat... men nog ser det väldigt lovande ut än så länge. (Och med GW Bush som föregångare, så kan han nog tillåta sig att misslyckas en hel del innan någon tycker att han faktiskt misslyckats... ;))

Maja sa...

Ja det här är stort och det är underbart att få vara med i denna tid av förändring. Min förhoppning är att The Obamas kan hjälpa oss (men framför allt sina landsmän) att tänka på nya sätt, hitta nya lösningar och nya vägar. Att man kan lämna den-vite-välutbildade-mannens syn på omvärlden och med vilka medel den skall mötas/hjälpas/styras.

Jag tror helt visst att han Barack kan axla Nelson Madelas roll som en statsman som också är en vis och god människa. Vi behöver en sån i vår samtid.

Sven sa...

Elisabet: Jag blev också väldigt rörd, särskilt av hans tal, som gjorde mig tårögd. Så starkt!

livetleva: Jo, precis, att efterträda Bush måste vara lätt. Men det är nog inte lätt att reda upp allt som han ställt till!

Maja: Det känns verkligen som om vi är med om nåt stort. Mendela lyckades faktiskt, mot alla odds. Hoppas som du att Barack, och Michelle, också gör det.

Monstruösa Margit sa...

Du säger allt så bra. Skriver så exakt om det jag själv tänkt men inte lyckats formulera till några medvetna ord.
Uppskattar verkligen att du skriver och delar med dig av dina funderingar. Tack tack! :)

Anonym sa...

Det här är stort det här och att se Michelle med sin utstrålning och kvinnliga styrka tillsammans med Obama men även i sig själv gör mig förhoppningsfull. Kanske nåt nytt händer med Världen.

Sven sa...

Monstruösa Margit: Tack så mycket. Det är skönt när man formulerat en tanke eller känsla, det känns befriande på nåt sätt.

Anonym: Ja, det finns iallafall hopp. Jag tror att det räcker långt, för idag.

tiina sa...

Goda och starka krafter har, åtminstone historiskt sätt, ofta varit synonymt med ett förkortat liv. Tyvärr.

Så låt oss hoppas att både fru och herr Obama slipper gå samma öde till mötes som Kennedy eller Martin Luther King.

Sven sa...

tiina: Ja,verkligen, jag tänkte på det när jag skrev, den som lever får se. Men jag har faktiskt en känsla av att världens goda krafter ständigt blir starkare och starkare. Många ser så pessimistiskt på utvecklingen, det gör inte jag. Jag tror faktiskt att vanliga människors möjligheter att idag kunna kommunicera över internet,är en av drivkrafterna. Obama är vår första facebook-president.

Milla sa...

I translated for myself (with the help of online dictionary) this post about Mrs Obama, and I thought, how, Sven used such a big word for her, a word that carries a lot of responsibility with it, for the person who it is applied to, and that is "integritet".
But then you commented to tiina that 'Obama is the first Facebook president': why do you think so? It seems such a contrast to what you wrote about his wife (and him) in your post... Would you explain it to me?

I too think that Obama as president is one of the most important turning points in modern history, especially considering how many fuck ups his predecessor brought about.

Sven sa...

Jag tänkte på hans användning av internet i valkampanjen, som gjorde det möjligt för vanligt folk att komma till tals och påverka, som aldrig tidigare haft den möjligheten. Jag ser ingen motsättning i det, tvärtom.

Milla sa...

Ahhhh thank you for explaining this. I didn't understand that you meant Facebook as the idea of global communication; I always think of Facebook as a limited social network (limited because you can only access the information in it if you have an account with it; for example, I am not on Facebook so I do not share any kind of information on or in it).

I see your point better now, thank you Sven.