11 juli 2008

Att sluta syssla med annat

Viktor Frankl skrev en gång att ”mellan stimulans och respons finns det ett utrymme. I detta utrymme finns vår makt att välja ett svar. I vårt svar ligger vår utveckling och frihet”

Vi har alltså möjligheter att i varje enskild situation, skapa vår egen framtid. Genom vår makt att välja ett svar, ett sätt att agera, kan vi bryta negativa mönster oberoende om de är skapade av oss själva eller av andra.

Men livets flöde är starkt och vi bombarderas ständigt av frågor, avgöranden, valmöjligheter, negativ och positiv stimulans. Hur kan vi nånsin få grepp om våra egna svar? De svar som i tysthet bildar våra livsmönster och som i det långa loppet, skapar vår livssituation.

Hur kan vi bli medvetna om vad som skulle vara bra för oss och det som vi borde undvika? Vårt tänkande är ju oftast vanebildande och vi känner mest trygghet i gamla föreställningar och upprepningar. Att i en vanlig situation plötsligt göra på ett nytt sätt, är inte lätt, särskilt för oss äldre och gamla hundar.

Jag har utarbetat en metod för att utveckla det egna livet och ge förutsättningar för mera frihet. Metoden går ut på att sortera bort så många valmöjligheter som möjligt i det dagliga livet. Genom att ha färdiga svar på i stort sett de flesta situationer, där svaret egentligen är helt betydelselöst, skapas ett utrymme för att identifiera och uppmärksamma de val, som egentligen, i det långa loppet, är de livsavgörande.

De flesta människor ödslar bort sin tid på att söka svar på frågor om vad som är bäst, roligast, godast eller vad som skulle vara trevligast. De fokuserar på livets goda och det njutningsbara. Ta till exempel om de går på ett konditori för att ta ett gofika så hamnar många i flera valsituationer; ska man köpa den eller den bakelsen, kakan eller kanske slå till med en tårtbit. Man vill unna sig något gott - det är man ju värd! – och sen när man ätit sig proppmätt på det söta så känner man sig dålig – borde inte ha!

Mitt förslag är att ta bort alla dessa val. Köp alltid ett wienerbröd till kaffet när du går på ett fik. Fundera aldrig på nåt annat alternativ. Jag har gjort det de senaste 15 åren och det fungerar utomordentligt, jag har hittills aldrig blivit besviken.

Om du går på en pizzeria beställ alltid samma pizza, t ex Marinara.
Om du går på restaurang ta alltid kött och potatis, aldrig något nytt och oprövat.
Om du är medelålders och barnen har flyttat hemifrån fundera aldrig på att sälja huset och flytta till en lägenhet i stan. Bestäm dig för att bo kvar på samma ställe resten av ditt liv ( eller tills barnen tvingar dig till ett äldreboende)
Tänk inte på vädret, och undvik att gå omkring och önska att det skall vara sol och varmt. Välj istället att anse att mulet är grundtillståndet och allt annat är bonus.
Välj alltid den besvärliga vägen och försök att undvika genvägar.
Gå alltid samma väg på kvällspromenaden (en av mina klassiker) , undvik helt tanken på om vägen är tråkig eller inte. Upprepa bara vägen oberoende av väder, vind och humör.
Ta alltid cykel före alla andra bekväma fortskaffningsmedel.
Bli inte förvånad om saker och ting går dig emot, så är världen konstruerad och det gäller att acceptera allt sådant som självklarheter.
Tänk inte på om fester är trevliga eller inte utan fokusera bara på att du kan gå hem i tid, innan det blir för sent så att du blir trött imorgon.
Skapa fasta rutiner för allt i ditt liv och låt all spontanitet begränsas till det minimala. På så sätt försvinner en stor del av de valmöjligheter som du annars förslösar ditt liv på .

När allt detta är genomfört, och du skapat en fast riktlinje för alla betydelselösa situationer i livet, då återstår bara de livsavgörande valen. De viktiga frågor som kräver sina svar, men är så enkla, så små, att du annars helt skulle ha missat dem. Genom att du nu uppnått en väldigt stor frihet från vardagslivets allehanda val, kan du plötsligt se det, som du annars aldrig skulle ha sett.
Vilket blir starten till en fantastisk utveckling av ditt eget liv.

John Lennon myntade uttrycket ”livet pågår medan vi sysslar med annat”. Min modell innebär helt enkelt att vi slutar med att syssla med annat, och istället uppmärksammar själva livet.

Andra bloggar om: , ,

5 kommentarer:

Leva sa...

Ditt inlägg väcker tankar, och det är väl det som är meningen... fast det är lite svårt att veta i hur hög grad du spetsar till det för att provocera, och hur mycket allvar du menar. Så det blir lite svårt att kommentera, när man inte vet om ens respons innebär att man "går i din fälla" eller ej... ;)

Allmänna tankar, dock. Med en tonåring med emellanåt bristande impulskontroll, i sin vardag, uppstår de där triviala valsituationerna hela tiden. Som förälder kan man koppla på automatsvars-funktionen - vilket leder till att tonåringen ganska snabbt börjar konstra väldigt mycket mer, eftersom tonåringen söker en förståelse för tillvarons begränsningar. En mer konstrande tonåring "stör" ännu mer, så resultatet av automatsvars-tekniken blir att det blir ännu mindre utrymme och energi i ens liv, för att ägna sig åt de viktiga frågorna. Jag skulle alltså vilja dra slutsatsen att din föreslagna teknik kan fungera bra, förutsatt att man omges av så få människor som möjligt, som vill en något... eller att man förmår skärma av andra människors starka reaktioner emot en, när man inte lyssnar på dem... ;)

Sedan sa ju faktiskt Lennon "life is what happens to you while you´re busy making other plans", vilket går att tolka som... "acceptera att det är det som är livet - att greppa vad det går ut på och hur du ska leva det, medan du kämpar med alla trivialiteterna som tillvaron bjuder på"... kanske t o m att tillvarons motstånd i form av ständiga triviala beslut, är förutsättningen för att du ska kunna greppa vad livet går ut på... att "själva livet" är alla de där valen. Och de stora livsfrågorna, samtidigt...

Fast i allmän mening tror jag att du har rätt i att vi lägger alldeles för mycket energi på... de oväsentliga valen. Det skulle nog inte skada någon människa att titta efter lite på vilka val som är viktiga att lägga energi på, och inte. Väldigt tänkvärt inlägg, i vilket fall.

Sven sa...

leva: tack för din kloka och genomtänkta kommentar. Det är roligt att se att så mycket tankar skapas hos en annan människa, när man skriver något. Och du har rätt, jag spetsar till det, men inte bara för att provocera utan också för att själv testa en tankegång, och se vad den leder till. Även om jag beskriver min metod lite humoristisk så har den en allvarlig innebörd. Att jag tror att det viktigt att lämna dessa dagliga bryderier om vad som är bäst, och istället fokusera på det enkla, och måttfulla livet.

Jag har numera bara en tonåring kvar hemma, har haft tre. Det du kallar automatsvar, är ofta ryggmärgen som svarar på tonåringens impulser eller dåliga humör. Att svara en tonåring på rätt sätt, är väl en av dessa stora frågor där det krävs att man svarar på ett nytt sätt, inte automatiskt. Precis som du är inne på. Som tonårsförälder, tror jag, är det väldigt lätt att alla dessa småbråk blir det man fokuserar på , istället för det stora, underbara; en ung människa som skall frigöra sig från sina föräldrar.

Därför tror jag att det hjälper att alltid att se tonåringen i det stora sammanhanget, frigörelsen och mognaden. Allt annat är i det perspektivet oviktigt. Jag har skrivit om tonåringar tidigare;
http://ryssbalt.blogspot.com/2007/01/tonringar.html

Det grämer mig att jag inte kollade upp Lennons exakta formulering. Den är ju mycket annorlunda än den jag tog ur minnet. Men det blev spännande ändå, vad betyder det han sa egentligen? Jag tycker att det ligger mycket i dina funderingar, om att triviala val kan vara själva livet.

Och det håller jag med om. Men det jag försöker är att skala av de flesta av dessa val, för att fokusera på några enstaka.

Som sagt, kul att läsa din kommentar.

Totte sa...

Alltså, jag skulle vilja ha ett exempel på en sån där viktig, liten fråga som man annars riskerar att missa... Bara så att jag vet om jag stött på någon. Känner mig faktiskt lite orolig för att jag missat en hel del medan jag varit upptagen med att pröva nya maträtter, bakverk och stigar i livet.

Sven sa...

totte: Bra fråga! Jag ger ett exempel. Och det gäller en av de viktigaste sakerna i livet; kroppen. Fokusera på andningen, i alla sammanhang. T ex när du köper wienerbröd eller beställer Marinara. Ökar den eller är den lugn och behaglig?

Visst är det lätt att missa en sådan liten och enkel sak som andningen, trots att den är helt livsavgörande?

Min poäng är att det är människans begär, som gör att att vi glömmer det väsentligaste, och som skapar större delen av våra problem som vi ständigt är upptagna med.

Marge_II sa...

Vilka underbara tankegångar och kommentarer.

Nu ska jag tänka vidare...eller kanske blir det snävare ;-)