måndag, juni 16, 2008

Sista sekunden

Esbjörn Svensson är död. Han dog i en tragisk dykolycka. Jag är mycket ledsen och känner stor sorg. Han var vår tids bäste jazzpianist och vid två tillfällen har jag sett honom och hans trio spela på Ebeneser, och det har varit starka musikupplevelser.

Det var havet och vattnet som tog honom ifrån oss. Alla olyckor är oförutsägbara. De kommer som en chock för oss trots att vi vet att så är verkligheten konstruerad. Saker händer plötsligt och utan förklaring och utan förvarning.

Men det är märkligt ändå, hur många olyckor som vi varje dag lyckats undvika. När vi lyckas bromsa i tid när den andra bilen plötsligt kör ut. När vi tappar balansen och är på väg att ramla nedför trappan men lyckas få tag i räcket i sista sekunden. Eller alla gånger en älg eller ren sprungit över vägen tillräckligt långt bort så att vi hunnit bromsa in i tid.

På varje olycka går det tusentals olyckstillbud, då inget hände men det var nära. Tur. Otur. Det handlar om så väldigt små marginaler mellan glädje, lättnad och sorg.

När jag nu lyssnar på Esbjörns pianospel, efter att han är borta, upptäcker jag att jag upplever hans musik på ett nytt och annorlunda sätt. Jag känner en starkare koncentration på de enskilda tonerna, precis som om tonerna efter denna fruktansvärda händelse, blivit färdiga. Den musik jag hör är den slutgiltiga musiken. Inte bara en skiva i raden, i väntan på nästa album, utan det känns som om musiken blivit fullbordad.

För Esbjörn fanns inte ett av alla dessa olyckstillbud som slutar lyckligt. Det fanns ingen räddning i sista sekunden. Musiken lever vidare sägs det, men idag känns det inte riktigt så. Den stannade upp, precis som moraklockorna som stängdes av förr när någon dog. Men jag hoppas att musiken kan väckas till liv igen, när den inser att den måste leva vidare på egen hand. Musiken kräver att tiden rör sig framåt, genom takt efter takt, i ett levande tempo.

Andra bloggar om:

3 kommentarer :

Milla sa...

On the BBC website it was reported of the tragic death of this talented musician. The article also made a point about Svensson being 'cool' enough for young people to listen to, i.e., he introduced jazz music to a kind of audience who would never have thought about trying to listen to jazz.
I think that is a great legacy.

Det handlar om så väldigt små marginaler mellan glädje, lättnad och sorg.
This is so, so true about life.

Sven sa...

Jag hoppas att du får tillfälle att lyssna på någon skiva av EST (Esbjörn Svensson Trio). Den senaste heter Tuesday wonderland.

Milla sa...

I will try and see if I can find this album on the internet, thank you for the suggestion (or at least I think that is what your reply was...)