fredag, maj 09, 2008

On the road



Det finns resor och det finns resor. Första resan och sista resan. Den första är betydligt njutbarare än den sista, kan jag konstatera trots att jag ännu inte prövat bägge varianterna.

Jag har varit på resa
med min sambo till Skåne. På väg dit stannar vi i Stockholm och övernattar hos hennes bror, som har flyttat in i ett nytt hus.

Att övernatta för första gången i ett hus är ingen lätt sak. I sömnen överlämnar man sig helt till det hus, det rum man sover i. Man måste känna tilltro och lita på att på att husets själ är gott och inte fullt av vandrande vålnader. Svågerns hus var glädjande nog helt lugnt och tryggt.

Däremot var turistsängen precis som turistsängar brukar vara; som att ligga i en hängmatta vilket gör att man redan efter två nätter måste åka vidare för att klara ryggen någorlunda. Det är därför det heter turistsäng; den tvingar gästerna att hela tiden resa vidare.

När jag reser så är jag mest upptagen av de basala livsfunktionerna. Jag vill känna mig trygg när jag sitter på toaletten och gör det stora. Det kan vara besvärligt att hitta denna trygghet på främmande platser. Att sätta sig på en helt okänd toalett kan vara väldigt obehagligt och skapa ångest som gör att tarmfunktionen störs. Jag har varit på många resor som slutat i förstoppning eller diarré.

Och om tarmen är i olag så blir hela resan meningslös. Inte ens middagarna på olika restaurangerna smakar gott utan man känner sig bara alltmer uppblåst ju längre tiden går.

I Skåne bodde vi på samma ställe, ett fint vandrarhem, i fyra dagar. Jag lyckades planera in alla mina stora avgångar, antingen på morgonen innan vi åkte ut, eller på kvällen när vi kom tillbaka. Magen skötte sig perfekt och jag känner mig därför helt nöjd med resan.

Jag och min sambo har helt olika förväntningar på resor. Hon vill se nya saker, uppleva nya miljöer och upptäcka intressanta affärer.

Själv är jag nöjd om jag kan få bajsa i lugn och ro. På samma ställe.

2 kommentarer :

Anonym sa...

Känner igen mig och det är kanske därför som jag inte reser så mycket.

Sven sa...

Vi kanske ska bilda Hemmabajsarnas förening?